Undersökningen, som gjorts i samarbete med Stockholms universitet, visar att risken för att behöva intensivvård var nära tre gånger så stor i tätbefolkade områden med en hög andel boende som lever i relativ fattigdom och en hög andel utrikesfödda än i exempelvis glesbygd där risken var som lägst.

– Det här tydliggör behovet att i en pandemi ta särskild hänsyn till de grupper som lever under socialt eller ekonomiskt utsatta förhållanden, säger Lisa Brouwers vid Folkhälsomyndigheten.

– Genom att man på det här sättet mäter, analyserar och sammanställer kunskap så kan vi följa upp och synliggöra skillnader och behov av insatser, säger hon vidare.

Minskat något

Myndigheten tillsammans med universitetet har analyserat data under perioden mars 2020 till juni 2021. Skillnaderna i risken för att behöva intensivvård har kvarstått men minskat något under pandemins gång.

Det kan finnas flera förklaringar till det, menar Lisa Brouwers.

– Vi har lite olika funderingar. Antingen beror det på smittskyddsåtgärderna och att de har haft effekt över tid och att det kan ha minskat skillnaderna.

–  Andra möjliga förklaringar kan vara att virusets egenskaper har förändrats över tid så att det blivit mildare och med en generellt lägre risk för iva-inläggning, eller att immunitet efter genomgången infektion eller vaccination blivit mer jämnt fördelad i befolkningen liksom en generellt större spridning av viruset som gör att det blir lite mer jämnt fördelat.

Fortsätta vaccinera

Den senaste tiden har spridningen av covid-19 ökat i Sverige, om än från låga nivåer. En anledning tros vara mer smittsamma varianter av viruset som tar över allt mer.

Enligt Folkhälsomyndigheten är det viktigt att personer som erbjuds vaccin tar sin dos.

– Vaccinet skyddar fortsatt mycket bra mot allvarlig sjukdom och död. Det är speciellt viktigt att människor som är 65 år eller äldre, eller som tillhör en riskgrupp, är vaccinerade, säger Lisa Brouwers.