Ökad risk för blodpropp även efter mild covid

Personer som varit infekterade med coronaviruset har en förhöjd risk att få blodproppar i upp till ett halvår efter infektionen. Särskilt hög är risken för proppar i lungan, visar svensk forskning.

Blodproppar uppstår när blodet levrar sig och gör det svårare för blodet att passera i ett blodkärl.

Blodproppar uppstår när blodet levrar sig och gör det svårare för blodet att passera i ett blodkärl.

Foto: Johan Hallnäs/TT

Coronaviruset2022-04-07 05:30

Redan tidigt under pandemin blev det tydligt att patienter som vårdades på sjukhus på grund av covid-19 ofta fick blodproppar. Det gjorde att proppförebyggande behandling infördes för dessa patienter.

Nu pekar en svensk studie på att risken för proppar ökar även för dem som bara haft en mild infektion och inte behövt sjukhusvård. Allra högst är risken att drabbas av lungemboli, propp i lungan. Även risken för djup ventrombos alltså propp i ett djupliggande kärl och inre blödning är förhöjd, enligt studien som publiceras i tidskriften BMJ.

Upp till sex månader

— Den förhöjda risken för lungemboli tycks dessutom finnas kvar i upp till sex månader efter att patienterna testat positivt för sars-cov-2, säger Anne-Marie Fors Connolly, läkare och forskare i mikrobiologi vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

För att undersöka risken för blodproppar har forskarna samlat in uppgifter från över en miljon svenskar som haft ett laboratoriebekräftat positivt sars-cov-2-test mellan februari 2020 och maj 2021.

Genom andra nationella register tog de reda på hur många av dessa som drabbats av djup ventrombos, lungemboli eller blödning. Detta jämfördes med fyra miljoner kontrollindivider som inte testat positivt för sars-cov-2.

Efter att ha tagit hänsyn till andra faktorer som kön, ålder, proppförebyggande behandling och andra sjukdomar såg forskarna att risken att drabbas av propp i lungan var hela 33 gånger högre för dem som haft covid-19 än de som inte haft det, en månad efter positivt test. För djup ventrombos var risken fem gånger så hög och för blödning dubbelt så hög.

Forskarna undersökte också hur hög risken var för proppar och blödning bland dem som haft corona, under en sexmånadersperiod innan de smittats och sex månader efter smittan. Den analysen gav en liknande bild av hur risken ökade efter coronainfektionen.

Risk kopplat till sjukdomsgrad

Risken att drabbas av både blodpropp och blödning tycks högre ju svårare sjuk patienten varit i sin covid. Allra högst var risken för dem som vårdats inom intensivvården, enligt studien. Riskökningen kvarstod också flera månader efter infektionen men klingade av med tiden.

Men även de som inte varit inneliggande på sjukhus hade alltså en ökad risk för propp i lungan och ventrombos. Däremot inte för blödning.

— Lungemboli kommer vanligen av att bitar av en blodpropp i en annan del av kroppen vandrar med kärlen till lungan. Och fastnar där, men i samband med covid verkade det enligt annan forskning vara så att proppen bildas på plats i lungan, säger Anne-Marie Fors Connolly.

Varför risken är så kraftigt förhöjd efter covid-19 har inte studerats i den aktuella studien. Men det finns teorier om att viruset har en direkt påverkan på cellerna i blodkärlen och att immunförsvaret blir överaktiverat.

Vaccinering viktigt

Eftersom det är en registerstudie kan man inte utifrån resultaten säga säkert att det är coronaviruset som ger den ökade risken. Men eftersom det finns andra studier som pekar åt samma håll tyder mycket på att det finns ett samband.

— Det är viktigt att vaccinera sig eftersom det skyddar mot svår sjukdom som är en stor riskfaktor för blodproppar, säger Anne-Marie Fors Connolly.

Fakta: Om studien

Forskarna tog inte med individer som redan haft blodpropp eller blödning eftersom detta i sig ger en ökad risk att drabbas på nytt.

Totalt ingick en miljon individer som testat positivt för sars-cov-2 och fyra miljoner som inte testat positivt mellan februari 2020 och maj 2021.

Enligt resultaten finns en koppling mellan covid-19 och en ökad risk att drabbas av djup ventrombos, lungemboli och blödning.

Forskarna såg också att risken för lungemboli och blödning var högre för män än för kvinnor. För ventrombos var risken samma för båda könen

Patienter som behandlades med proppförbyggande innan de blev infekterade med coronaviruset hade minskad risk för lungemobli men inte för djup ventrombos.


Fakta: Blodproppar

En blodpropp, eller trombos, beror på att blodet levrar sig och bildar en propp i ett blodkärl. Det blir då svårare för blodet att passera. En propp som upptäcks och behandlas tidigt är oftast inte farlig. Men blir den större kan den hindra blodcirkulationen allvarligt.

Blodproppar är vanligast i benen och börjar ofta i ett blodkärl i ena vaden. Djup ventrombos sitter ofta i benen och kännetecknas av att området blir svullet och ömt.

Lungemboli är en propp i lungan. Blodproppar i benet eller andra delar av kroppen kan ibland följa med blodet till lungan. Där kan blodproppen fastna och hindra blodflödet. Men den kan också uppstå på plats i lungan. Lungemboli ger mer diffusa symtom som trötthet och andfåddhet.

Källa: 1177

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!