Majoriteten av världens länder ställer någon typ av krav på sina medborgare att använda munskydd. I Kina riskerar människor fleråriga fängelsestraff om de nonchalerar munskyddskraven. I flera länder i Europa döms böter ut till den som inte följer reglerna. I Sverige går den enda formella uppmaningen ut på att människor ombeds bära munskydd i kollektivtrafiken, om det inte går att att hålla avstånd.
Sverige har under hela pandemin, genom FHM:s rekommendationer, utmärkt sig med att inte kräva en bredare användning av munskydd – vilket mötts av oförståelse från dem som förordar användningen av munskydd.
"Den världsunika oviljan"
Det faktum att alltmer forskning pekar på att munskydd kan bidra till att hindra smittspridning, ihop med omikrons accelererande effekt på smittan, tycks ha gett nytt liv till debatten.
På Expressen debatt skriver en rad forskare, flera av dem tidigare mycket kritiska till FHM:s covidstrategi:
"Den konstanta och världsunika oviljan att förespråka ett så enkelt, billigt – och bevisligen verkningsfullt smittbegränsande – verktyg som munskydd är inte bara fullständigt obegriplig. Den tvingar oss att använda betydligt trubbigare och mer inskränkande och ekonomiskt kännbara åtgärder".
Matematikern Tom Britton är inne på ett liknande spår och menar att omikronvarianten stärker argumenten för användningen av munskydd.
"Folkhälsomyndigheten och regeringen bör verka för att ändra på Sveriges bottenplacering vad gäller användandet av munskydd", skriver han på SvD:s debattsida.
Både Världshälsoorganisationen (WHO) och den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) rekommenderar sedan länge att munskydd används, till exempel i butiker, kollektivtrafik eller andra inomhusmiljöer där det är svårt att hålla avstånd.
"Frågan ej enkel"
Men statsepidemiolog Anders Tegnell anser tvärtemot debattörerna att frågan inte är enkel.
– Det är inte varken en enkel eller en effektiv – och definitivt inte en billig – insats att göra, säger han och invänder att många länder som haft krav om munskydd genomlevt en spridning av omikron som legat fem–tio gånger högre än i Sverige.
Men han tillägger att FHM följer situationen och kommer att införa rekommendationer om munskydd i valda miljöer om myndigheten ser att det är rimligt.
TT: Har behovet av munskydd ökat i och med den ökade smittspridning vi ser nu?
– Vi har inte riktigt hunnit analysera i vilka miljöer smittspridningen sker, om det är i miljöer där munskydd är rimliga och man kan tro på effekterna av dem.
"Problematiskt att tvinga"
Generellt handlar det om trånga miljöer inomhus där människor vistas tillsammans, som till exempel i kollektivtrafiken. Men när det gäller kollektivtrafiken är Anders Tegnells uppfattning att människor där inte följer rådet att bära munskydd särskilt väl.
– Ska man se någon effekt av det här så behöver man ha en väldigt god följsamhet, säger han.
TT: Behöver man skärpa kraven, så att människor i sin tur skärper sig?
– Det är information som gäller. Vi har inte ett regelverk där vi kan tvinga till det här, säger Anders Tegnell och pekar på de problem som följer på en tvingande lagstiftning:
– Vem ska kontrollera att det efterlevs, vem ska stå för kostnaderna, ska man kunna avvisa folk, har man de maktmöjligheterna? Det är väldigt komplicerat att gå mot ett tvingande regelverk och jag tycker det ofta underskattas. Det är helt annorlunda när man gör saker på en frivillig nivå.