– Det här är ett träget arbete som måste fortsätta, säger Per Hagstam, vaccinsamordnare och biträdande smittskyddsläkare i Skåne, om vaccinationerna i utsatta områden.

I början av december hade nästan 85 procent av Sveriges befolkning från tolv år vaccinerats med minst en dos av vaccinet mot covid-19. Men i många utsatta områden är andelen vaccinerade radikalt lägre.

Det är svårt att jämföra stadsdelar eftersom regionerna redovisar olika mått, men här är några exempel:

* Angered i Göteborg har 59 procent vaccinerade, jämfört med 86 procent i Majorna-Linne i centrum, när man jämför alla över 12 år som fått minst en dos.

* I Rosengård i Malmö är andelen över 16 år som fått minst en dos 54 procent – jämfört med Limhamns 85 procent.

* Ett liknande förhållande kan ses i Stockholm, där Rinkeby-Kista har 57 procent fullvaccinerade vuxna, jämfört med 82 procent på Södermalm.

Gapet växer

– Vi har fortfarande mycket kvar att göra i dessa områden, konstaterade Kristine Rygge, vaccinsamordnare i Västra Götaland, på en presskonferens i onsdags.

Nu finns risk att gapet i vaccinationsgrad mellan utsatta och mer välbeställda områden växer ytterligare, befarar Per Hagstam.

– Det är en sån väldig rusch och hajp kring tredje dosen till väldigt stora grupper. Det är ett väldigt hårt beting som ligger på framför allt primärvården, säger han.

Men det är väldigt viktigt att man inte släpper arbetet med att få upp vaccinationsfrekvensen i de utsatta områdena, säger han.

– Det är lätt att det kommer i skymundan. Här pratar vi om helt ovaccinerade personer som man måste nå ut till, säger han.

Enligt Magnus Thyberg, vaccinationssamordnare i Stockholm, är det en "väldigt komplex vaccinationskampanj"som regionerna bedriver.

– Vi behöver ha fokus på flera saker samtidigt, säger han.

Utöver att få upp vaccinationsgraden i utsatta områden, och få ut påfyllnadsdoserna, är det också ungdomar som ska vaccineras i skolan, framhåller han.

– Det är också så att riktning och rekommendationer ändras allteftersom vi får mer information och lär oss mer om vaccinerna och sjukdomen. Det gör också att vi behöver vara flexibla och möta nya krav, säger Magnus Thyberg.

"Mycket arbete för varje stick"

Folkhälsomyndigheten har varnat för att smittan i Sverige är på väg upp igen.

– Har man ett område där man bor tätt och har låg vaccinationstäckning så är det självklart att det är större risk för att det blir en mer omfattande smittspridning igen, säger Per Hagstam.

Det kan finnas flera orsaker till att vaccinationsviljan är lägre i vissa områden. Till exempel kan det bero på att de boende inte följer svenska medier och informationskanaler, vilket i sin tur kan bidra både till en större skepsis mot vaccin och en sämre kunskap om hur och när man kan boka vaccinationstid, enligt Hagstam.

Tjärna ängar, ett utsatt område i Borlänge, har på sistone lyfts som ett lyckat exempel. Där lyckades sjukvårdsansvariga under hösten få upp andelen som fått första sprutan kraftigt – från 49 till 67 procent – bland annat genom att skicka kallelser hem i brevlådan, liksom samarbete med SFI, en somalisk förening och en lokal moské.

Trösklarna högre

Även storstadsregionerna säger sig jobba målinriktat och med specifika insatser som samarbete med skolor, föreningar, kulturtolkar och liknande i de utsatta områdena.

– Det sker en viss långsam rekrytering, konstaterar Per Hagstam.

– Men det är ingen quick-fix, utan det tar tid. Det är mycket arbete för varje stick, men det måste fortsätta så.

TT: Hur mycket resurser och påtryckningar är rimligt – att vaccinera sig är trots allt bara en rekommendation?

– Det är frivilligt, men eftersom det är så tydliga socioekonomiska skillnader måste man väga in det. Det finns områden eller miljöer där trösklarna är högre, och det har också med tilltro och tillit till myndigheterna att göra. Då måste man fortsätta att arbeta på det. Men det är inte på något sätt så att man ska tvinga människor, säger Per Hagstam.