Studie: Feta klarar iva bättre än överviktiga

Fetma och övervikt ökar risken att behöva intensivvård för covid. Men en pågående svensk studie pekar på att ett riktigt högt BMI också ökar chanserna att överleva, skriver Sydsvenskan.

Studien är finansierad med 1,4 miljoner kronor från Hjärt- och lungfonden till och med 2023. Arkivbild.

Studien är finansierad med 1,4 miljoner kronor från Hjärt- och lungfonden till och med 2023. Arkivbild.

Foto: Björn Larsson Rosvall /TT

Coronaviruset2022-02-20 08:00

Det är sedan tidigare känt att övervikt ökar risken att behöva intensivvård för covid.

– Utan tvekan är högt BMI en riskfaktor för att behöva intensivvård för covid, säger Hans Friberg, överläkare på iva i Malmö och professor vid Lunds universitet, till Sydsvenskan.

Han ansvarar för en pågående studie av de cirka 500 patienter som har intensivvårdats för covid i Skåne.

Under pandemins första år avled tre av tio covidpatienter på intensiven i Skåne. Och trots den tydliga kopplingen mellan övervikt och intensivvård visar studien överraskande att när personerna väl hamnar på iva har de med kraftigast övervikt bäst chanser att överleva.

– När vi granskar våra data och ser hur det har gått för de patienter som har vårdats i respirator på iva, då går det bättre för dem med högt BMI, säger Hans Friberg.

Studien är ännu inte publicerad och därmed inte granskad av andra forskare.

Olika teorier

Medianvikten för dem som klarade sig bäst var ett BMI på 31 och de det gick dåligt för låg på ett BMI på 29. Gränsen för övervikt dras vid 25, gränsen för fetma vid 30.

Forskarna ska nu studera orsaken ytterligare, men en teori är att överviktiga har en energireserv i form av upplagrad fettvävnad. En annan teori är att lungorna har mindre marginaler vilket gör att det märks tidigare om de inte fungerar som de ska. Det kan medföra att dess patienter kommer till iva utan lika svåra lungskador som för dem med lägre BMI.

Ännu handlar det dock om spekulationer, betonar Hans Friberg.

Högre risk vid fetma

I höstas publicerades en studie från Sahlgrenska akademin i Göteborg som omfattade drygt 1 600 patienter som vårdats på iva på grund av covid-19 under pandemins första våg.

Av patienterna hade 39,4 procent fetma – med ett BMI över 30 – jämfört med cirka 16 procent i befolkningen.

Resultaten visade också att patienter med fetma hade en 50-procentig ökad risk att dö i covid jämfört med i patienter med normal vikt. Högt BMI var också kopplat till längre vårdtid.

– Vårt budskap till våra vårdkollegor är att det finns anledning att beakta obesitas som egen riskfaktor och att man måste monitorera de patienterna extra noga, sa Lovisa Sjögren, forskare på Sahlgrenska akademin, till TT, i höstas i samband med att studien publicerades i tidskriften Plos One.

Fakta: Fetma och övervikt

Kroppsmasseindex, eller body mass index (BMI), är ett mått på förhållandet mellan kroppslängd och vikt som har tagits fram av Världshälsoorganisationen (WHO). Det ger en grov bild av en vuxen människas viktstatus.

BMI räknas ut genom att dividera kroppsvikten (kilogram) med kroppslängden (meter) i kvadrat.

Undervikt: BMI under 18,5.

Normalvikt: BMI 18,5–24,9.

Övervikt: BMI 25–29,9.

Fetma: BMI 30–39,9.

Grav fetma: BMI 40 eller högre.

BMI tar inte hänsyn till hur stor del av kroppsvikten som utgörs av muskler respektive fett, eller hur fettet är fördelat i kroppen. Det kan leda till att exempelvis kroppsbyggare och elitidrottare får ett högt BMI som inte ger en rättvisande bild av deras hälsostatus. På motsvarande sätt kan mycket korta eller mycket långa personer få ett missvisande värde, och för barn fungerar formeln inte alls.

Källa: Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!