Under de två första åren av coronapandemin hade Sverige flest bekräftade fall av covid-19 av de nordiska länderna. I slutet av det tredje kvartalet 2021 hade Sverige cirka 11 000 bekräftade fall av covid-19 per 100 000 invånare, följt av Danmark med 6 ooo. I Finland var motsvarande antal 2 500, vilket är lägst i Norden, visar en ny rapport framtagen av statistikmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.

Enligt rapporten var Danmark absolut flitigast när det gäller att testa befolkningen, medan Sverige ligger i botten. Det kan betyda att vi skulle legat ännu högre i antalet smittade om vi hade testat lika mycket som Danmark, enligt rapporten.

"Inte förvånande"

Sverige ligger i topp även när det gäller antalet döda i covid-19. I slutet av tredje kvartalet 2021 hade 140 personer per 100 000 invånare i Sverige dött med covid-19. Närmast efter ligger Danmark med 45 döda per 100 000. Island hade det lägsta antalet med 9 döda per 100 000 invånare.

– Det här bekräftar att Sverige har varit hårdare drabbat, något som vi visste om redan tidigare. Siffrorna är därför inte förvånande, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet i Solna.

– Vi vet att ett högt antal smittade också ger ett högt antal döda, säger han.

Mer frivillighet

Enligt rapporten kan det finnas skillnader i hur dödsfallen registrerats och vilka dödsorsaker som angetts. Ali Mirazimi tror dock inte att den stora skillnaden mellan de nordiska länderna kan förklaras med att man valt olika sätt att rapportera antalet smittade och döda.

– Nej, de nordiska länderna har liknande sjukvårdssystem. Även om vi inte gör exakt likadant är det inte så stora skillnader i hur man rapporterar, säger han.

Sverige har också haft en snällare strategi utan hårda nedstängningar och med mer frivillighet än de andra nordiska länderna. Testningen har i huvudsak skett i de grupper där den gör mest nytta för att minska sjukligheten och smittspridningen.

– Det är ännu svårare att värdera vad i Sveriges strategi som har varit sämre eller bättre än de andra nordiska ländernas. Bland annat diskuteras konsekvenserna av skolstängningar på barns långsiktiga hälsa, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

– Det finns inte heller något absolut svar på vilken nivå av testning som är bäst, det vill säga vad som gör störst nytta till en rimlig kostnad, säger han.

Andra faktorer

Det finns också en rad andra faktorer som också kan ha bidragit till att Sverige sticker ut i statistiken över smittade och döda.

– Under den första pandemivågen hade Sverige troligen ett större inflöde av resenärer som hade varit på sportlov än de andra länderna, säger han.

Jan Albert tycker att siffrorna över dödsfall bör tolkas försiktigt.

– Att även titta på överdödligheten ger en kompletterande bild. Där ligger Sverige inte alls dåligt till om man ser till hela perioden 2020–2021.