Region Östergötland har jämfört den första och andra vågen av covid-19, och hur de drabbat svenskfödda respektive utrikesfödda.

– Överrepresentationen hos utrikesfödda är samma. Bland de som var inlagda på sjukhus var 30 procent utrikesfödda den första vågen, och 32 procent den andra vågen, säger Franzén.

I regionens totala befolkning är 20 procent utrikesfödda, vilket visar på en överrepresentation på över 50 procent, enligt Franzén.

– Det är också lite yngre personer bland dem och de dominerar allra mest i åldersgruppen 30-39 år.

Lägre dödlighet hos utrikesfödda

Utrikesfödda vuxna dominerar procentuellt ända upp till 70 år och därefter är det tvärtom.

– Vi vet inte riktigt varför, men det kan ju bero på att det är fler yngre i den befolkningsmängden och färre 90-åringar.

De som hamnade på intensivvårdsavdelning (iva) hade samma dödlighet oavsett om de var svensk- eller utrikesfödda. På vårdavdelningarna var det lägre dödlighet bland de utrikesfödda.

– Det var lite fler yngre utlandsfödda på vårdavdelningarna. Ålder är den parameter som skulle kunna förklara det. De yngre har lite bättre marginaler att klara ett tufft sjukdomsförlopp, säger Franzén.

Mer trångboddhet

Om man söker sjukhusvård och blir inlagd verkar ungefär samma kriterier av samsjuklighet och skörhet gälla, vilket visar att man värderat behovet av vård på ett jämlikt sätt, enligt Franzén.

– Vi har inte fördjupat oss i hur bakomliggande sjuklighet ser ut per åldersgrupp eller utrett vilka av folksjukdomarna det handlar om. Det man kan fundera på är om det är en yngre grupp utrikesfödda med samsjuklighet och skörhet.

TT: Vet ni vad överrepresentationen beror på?

– Nej, det vet vi inte. Om det är så att det är fler som är smittade i den befolkningen, att de är mer trångbodda, har arbeten där de träffar mycket folk eller om de inte har kunnat jobba hemifrån. Det har också kommit en del rapporter om etnicitet och socioekonomi.