NÀstan 900 000 nya fall i Frankrike, 600 000 i Italien och över 500 000 i Tyskland.
Trots sommarvÀrmen ökar smittspridningen av corona.
Ăven i Sverige stiger smittan â för femte veckan i rad. De bekrĂ€ftade fallen Ă€r dock betydligt fĂ€rre hĂ€r, totalt knappt 4 800, eftersom vi till skillnad frĂ„n mĂ„nga andra lĂ€nder inte masstestar lĂ€ngre.
ââJag Ă€r lite överraskad. Jag förvĂ€ntade mig inte att det skulle bli sĂ„ mycket smittspridning som vi har just nu, sĂ€ger Niklas Arnberg, professor i virologi vid UmeĂ„ universitet.
Topp under sommaren
Hittills under pandemin har smittspridningen tydligt minskat under sommaren. Men undantag finns, pÄpekar Arnberg. I Sydafrika nÄdde smittspridningen sin högsta topp nÄnsin just under sommaren, nÀr deltavarianten fick fÀste i landet.
ââNu har vi den nya omikronvarianten BA.5 som verkar undgĂ„ tidigare immunitet som vi fĂ„tt antingen genom vaccin eller infektion. DĂ„ kan det bli sĂ„dana hĂ€r situationer som vi har nu med tilltagande smittspridning fast vi Ă€r mitt i sommaren, sĂ€ger han.
Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har varnat för den nya coronavÄgen som man redan ser orsakar att fler lÀggs in pÄ sjukhus. Prognosen Àr att smittan kommer att fortsÀtta att öka och att fler vÀntas bli svÄrt sjuka under juli och augusti.
ââDet Ă€r klart att det Ă€r orovĂ€ckande, bĂ„de pĂ„ global och nationell nivĂ„. Vi vet att sjukvĂ„rden varit hĂ„rt belastad under hela pandemin, nu Ă€r mĂ„nga pĂ„ en vĂ€lförtjĂ€nt semester. Om de som Ă€r kvar blir Ă€nnu mer belastade Ă€r det inte alls bra, sĂ€ger Niklas Arnberg.
OsÀker om det vÀrsta
Vad som hÀnder efter sommaren nÀr jobb och skolor drar igÄng igen Àr ocksÄ oklart.
ââVi vet inte alls vad som kommer att hĂ€nda i höst och vinter och hur allvarligt det kommer att bli. Vi har nog trott och hoppats att vi kan ha haft det vĂ€rsta bakom oss, men nu Ă€r jag mer osĂ€ker, sĂ€ger han.
Han tillÀgger att han ÀndÄ har svÄrt att se framför sig att det skulle bli vÀrre smittovÄgor med fler svÄrt sjuka pÄ sjukhus samtidigt Àn tidigare.
ââMen, det osĂ€kra Ă€r hur lĂ„ng tid det tar innan pandemin Ă€r över. Vi har inte varit med om en coronavirusorsakad pandemi tidigare. Vi kan bara jĂ€mföra med influensapandemier, som brukar vara över pĂ„ ett till tre Ă„r.
Kanske kan det ÀndÄ vara bra om en andel av svenskarna blir milt infekterade i denna sommarvÄg av corona och fÄr med sig ett visst skydd in i hösten och vintern, resonerar han.
Inte skyddade
FolkhÀlsomyndigheten har bedömt att en stor del av befolkningen troligen kommer att smittas av den nya undergruppen. Den som haft omikron under vintern eller vÄren Àr inte skyddad.
TT: Hur kan ett virus fortsÀtta att skapa nya undervarianter sÄ snabbt?
ââMan kan tycka att det Ă€r lite mĂ€rkligt. Vi har inte alla svaren. En sak man kan sĂ€ga om det hĂ€r coronaviruset Ă€r att det Ă€r det största RNA-viruset som kan infektera mĂ€nniskor, och det har en mer Ă€n dubbelt sĂ„ stor arvsmassa som influensaviruset. SĂ„ man kan sĂ€ga att det har en förhĂ„llandevis stor molekylĂ€r verktygslĂ„da som det kan anvĂ€nda sig av för att till exempel trycka tillbaka vĂ„rt immunförsvar och förhindra att vi fĂ„r en bestĂ„ende immunitet, sĂ€ger Niklas Arnberg.
Landa som sÀsongsvirus
Att sÄ mÄnga Àr smittade samtidigt globalt spelar ocksÄ roll.
ââĂven om viruset muterar förhĂ„llandevis lĂ„ngsamt jĂ€mfört med andra RNA-virus sker det Ă€ndĂ„ pĂ„ totalen en vĂ€ldig massa mutationer, sĂ€ger Arnberg.
TT: Kommer vi nÄnsin att komma ur denna cykel?
ââJa, det kommer vi att göra. I takt med att vi blir vaccinerade och infekterade, sĂ„ ser jag framför mig att det hĂ€r viruset sĂ„ smĂ„ningom landar som ett av alla andra sĂ€songscoronavirus eller sĂ€songsinfluensavirus, som vi kan bli sjuka i en gĂ„ng per Ă„r pĂ„ sin höjd.
LÄngtifrÄn över
WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus konstaterade hÀromdagen att pandemin "inte Àr i nÀrheten av att vara över".
ââJag rĂ€knar inte med att pandemin kommer att vara över under den hĂ€r vintern, sĂ€ger Arnberg.
Troligen kommer vi inte att behöva leva med restriktioner igen, men det gÄr inte att utesluta, sÀger han.
TT: Detta sker trots att vi har vacciner?
ââJa, vaccinerna Ă€r inte sĂ„ bra pĂ„ att skydda mot smittsamhet som vi Ă€r vana vid att vacciner brukar göra. Vaccinerna verkar fortfarande ge ett skydd mot svĂ„r sjukdom och död, men lyckas inte hĂ„lla tillbaka smittspridningen.