Nästan 900 000 nya fall i Frankrike, 600 000 i Italien och över 500 000 i Tyskland.
Trots sommarvärmen ökar smittspridningen av corona.
Även i Sverige stiger smittan – för femte veckan i rad. De bekräftade fallen är dock betydligt färre här, totalt knappt 4 800, eftersom vi till skillnad från många andra länder inte masstestar längre.
– Jag är lite överraskad. Jag förväntade mig inte att det skulle bli så mycket smittspridning som vi har just nu, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.
Topp under sommaren
Hittills under pandemin har smittspridningen tydligt minskat under sommaren. Men undantag finns, påpekar Arnberg. I Sydafrika nådde smittspridningen sin högsta topp nånsin just under sommaren, när deltavarianten fick fäste i landet.
– Nu har vi den nya omikronvarianten BA.5 som verkar undgå tidigare immunitet som vi fått antingen genom vaccin eller infektion. Då kan det bli sådana här situationer som vi har nu med tilltagande smittspridning fast vi är mitt i sommaren, säger han.
Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har varnat för den nya coronavågen som man redan ser orsakar att fler läggs in på sjukhus. Prognosen är att smittan kommer att fortsätta att öka och att fler väntas bli svårt sjuka under juli och augusti.
– Det är klart att det är oroväckande, både på global och nationell nivå. Vi vet att sjukvården varit hårt belastad under hela pandemin, nu är många på en välförtjänt semester. Om de som är kvar blir ännu mer belastade är det inte alls bra, säger Niklas Arnberg.
Osäker om det värsta
Vad som händer efter sommaren när jobb och skolor drar igång igen är också oklart.
– Vi vet inte alls vad som kommer att hända i höst och vinter och hur allvarligt det kommer att bli. Vi har nog trott och hoppats att vi kan ha haft det värsta bakom oss, men nu är jag mer osäker, säger han.
Han tillägger att han ändå har svårt att se framför sig att det skulle bli värre smittovågor med fler svårt sjuka på sjukhus samtidigt än tidigare.
– Men, det osäkra är hur lång tid det tar innan pandemin är över. Vi har inte varit med om en coronavirusorsakad pandemi tidigare. Vi kan bara jämföra med influensapandemier, som brukar vara över på ett till tre år.
Kanske kan det ändå vara bra om en andel av svenskarna blir milt infekterade i denna sommarvåg av corona och får med sig ett visst skydd in i hösten och vintern, resonerar han.
Inte skyddade
Folkhälsomyndigheten har bedömt att en stor del av befolkningen troligen kommer att smittas av den nya undergruppen. Den som haft omikron under vintern eller våren är inte skyddad.
TT: Hur kan ett virus fortsätta att skapa nya undervarianter så snabbt?
– Man kan tycka att det är lite märkligt. Vi har inte alla svaren. En sak man kan säga om det här coronaviruset är att det är det största RNA-viruset som kan infektera människor, och det har en mer än dubbelt så stor arvsmassa som influensaviruset. Så man kan säga att det har en förhållandevis stor molekylär verktygslåda som det kan använda sig av för att till exempel trycka tillbaka vårt immunförsvar och förhindra att vi får en bestående immunitet, säger Niklas Arnberg.
Landa som säsongsvirus
Att så många är smittade samtidigt globalt spelar också roll.
– Även om viruset muterar förhållandevis långsamt jämfört med andra RNA-virus sker det ändå på totalen en väldig massa mutationer, säger Arnberg.
TT: Kommer vi nånsin att komma ur denna cykel?
– Ja, det kommer vi att göra. I takt med att vi blir vaccinerade och infekterade, så ser jag framför mig att det här viruset så småningom landar som ett av alla andra säsongscoronavirus eller säsongsinfluensavirus, som vi kan bli sjuka i en gång per år på sin höjd.
Långtifrån över
WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus konstaterade häromdagen att pandemin "inte är i närheten av att vara över".
– Jag räknar inte med att pandemin kommer att vara över under den här vintern, säger Arnberg.
Troligen kommer vi inte att behöva leva med restriktioner igen, men det går inte att utesluta, säger han.
TT: Detta sker trots att vi har vacciner?
– Ja, vaccinerna är inte så bra på att skydda mot smittsamhet som vi är vana vid att vacciner brukar göra. Vaccinerna verkar fortfarande ge ett skydd mot svår sjukdom och död, men lyckas inte hålla tillbaka smittspridningen.