Säpo tar över utredning om misstänkt sabotage

Säkerhetspolisen tar över den svenska sabotageutredningen efter explosionerna vid Nord Streams gasledningar. Nära explosionsplatsen finns Kustbevakningens undervattensfarkost som kan gå ner i vattnet för att säkra bevis.

Genom att undersöka havsbotten och skadorna på rören kommer utredare kunna få fram viktig information om explosionerna som skadat Nord Stream 1 och 2.

Genom att undersöka havsbotten och skadorna på rören kommer utredare kunna få fram viktig information om explosionerna som skadat Nord Stream 1 och 2.

Foto: AP/TT

Danmark/Sverige2022-09-28 12:51

Säkerhetspolisen tar över utredningen från Polismyndigheten om de misstänkta sabotagen vid Nord Stream, och kommer bedriva förundersökningen tillsammans med åklagare Mats Ljungqvist på riksenheten för säkerhetsmål.

– Att Säkerhetspolisen tar över beror på att det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen, och där det inte går att utesluta att främmande makt ligger bakom, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare vid Säpo.

Brottsrubriceringen är grovt sabotage.

Kustbevakningen hade redan innan Säpo tog över fått en förfrågan om att bistå i förundersökningen. Från myndigheten finns nu fartyget KBV 003 Amfitrite på plats för att se till att inte fartyg åker in i området och för att hålla koll på utsläppet.

Fjärrstyrd farkost

På fartyget finns även en fjärrstyrd undervattensfarkost som kan gå ner till 300 meters djup. Den har möjlighet att filma under vattnet och skulle kunna användas för att säkra bevis.

– Det är inte ett beslut vi tar själva. Men är det så att någon samverkande myndighet tycker att det vore intressant att få en bild från läckageplatsen så kommer vi att kunna bistå med det, säger Jimmie Broth, räddningsledare vid Kustbevakningen.

– Vi kan gå ner och skapa oss en blick på ledningen. Vi kommer sannolikt att se någon form av hål. Sedan delar vi med oss av materialet, fortsätter han.

En noggrann undersökning av havsbotten och skadorna på rören kan ge en hel del svar, enligt Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan.

Genom att titta på hur stor kratern på botten är och på skadorna på rören kan vi få reda på mer om storleken på sprängladdningen och mer exakt var sprängningarna ägt rum, enligt Liwång.

– Man kommer nog att kunna lista ut var den här sprängladdningen har varit placerad genom att titta på spår på botten. Är det direkt på ledningen? Under? En bit därifrån? Man kommer också kunna bedöma hur stor sprängkraften är beroende på hur botten blivit påverkad.

Spår kan ha blåst bort

Ett problem är dock att det har läckt ut stora mängder gas på platsen. Det gör att vattenmassan rört sig och spår kan ha försvunnit.

– Gasen kan ha blåst bort viktiga spår. Jag tror inte att man kan vänta sig att hitta till exempel mindre spår om det varit en mini-ubåt eller dykare på plats. De spåren har i så fall antingen blåst bort av explosionen eller av gasen som har rusat ut.

"Många vill titta"

Trots att ingen av läckorna ligger på svenskt territorium finns det inga juridiska problem för Sverige att göra en brottsplatsundersökning, enligt Liwång.

– Det är väldigt oreglerat, snarare än att det är begränsat. Jag skulle gissa på att det är många som är intresserade av att åka ner och titta på det här. Och det är många som har den möjligheten rent juridiskt.

– Jag kan tänka mig att EU, Danmark, Sverige och Tyskland är intresserade av att göra gemensam sak i det här, fortsätter Liwång.

Hans Liwång tror att man inom kort kommer att kunna undersöka platsen närmare med hjälp av exempelvis en obemannad undervattenfarkost.

– Plötsligt kommer gasen att ta slut. Ligger man då redo så kan man nog nu inom några dagar filma och titta på det här, säger han.

Tidigare har det uppgetts, bland annat från regeringen, att det rör sig om totalt tre läckage på ledningarna, men under onsdagen klargjorde Kustbevakningen att det rör sig om totalt fyra läckage, vilket Svenska Dagbladet var först att rapportera.

Kustbevakningen, som har fartyg på plats, uppger för TT att två av läckorna är i svensk ekonomisk zon, och två är i dansk ekonomisk zon. Det större av de "svenska" läckagen är på Nord Stream 1, det mindre på Nord Stream 2.

Fakta: Gasläckorna i Östersjön

Fyra läckor har upptäckts på gasledningarna i Östersjön. Två av läckorna är i svensk ekonomisk zon, och två är i dansk ekonomisk zon. Det större av de "svenska" läckagen är på Nord Stream 1, det mindre är på Nord Stream 2, enligt Kustbevakningen.

Både svenska och danska seismiska mätningar visar att explosioner ägt rum i havet timmar före respektive läcka upptäcktes.

Myndigheter och bedömare i flera länder lutar åt att det rör sig om medvetna attacker.

En säkerhetszon har upprättats för sjö- och flygtrafik som bör hålla avstånd till läckorna på minst fem sjömil respektive 1 000 höjdmeter.

Det är oklart hur mycket gas som läckt ut. Enbart Nord Stream 2 beräknas innehålla 300 miljoner kubikmeter stillastående gas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!