54 560 barn föddes under första halvåret 2022 – en minskning med 6,7 procent jämfört med samma period förra året, enligt ett pressmeddelande från SCB.

Minskningen följer i spåren av en långsiktig trend under det senaste decenniet med en nedgång i fruktsamhetstalen i Sverige. Under coronapandemin syntes dock en liten uppgång, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.

– Då kom nedgången av sig och det föddes lite, lite fler barn än väntat, framförallt andra- och tredjebarnet. Då folk ändå var hemma under pandemin och redan planerat barn två eller tre så skaffade man dem ibland lite fortare än planerat, säger Gunnar Andersson.

Effekt upphörde

Men i år började alltså barnafödandet minska igen, något Gunnar Andersson liksom andra demografer i Europa kopplat ihop med en postpandemisk effekt som stämmer överens med när massvaccinationerna och därmed återgången till en mer normal tillvaro inleddes.

– Då upphörde den där lilla positiva effekten som var under pandemin och den långsiktiga nedåtgående trenden var kvar.

En faktor som tydligt påverkat barnafödandet historiskt sett är den ekonomiska konjunkturen, exempelvis syntes en dramatisk nedgång i samband med finanskrisen på 1990-talet och även en minskning efter krisen 2008.

Det kan dock inte förklara det senaste årtiondets långsiktiga nedgång, under en ekonomiskt väldigt stark period. Inte heller kan man peka på några andra tydliga förklaringar, enligt Gunnar Andersson.

Global oro

– Man kan inte koppla ihop den med några strukturella förändringar i Sverige, men allmänna globala orosfaktorer verkar ha blivit mer viktiga.

– Det blir ännu mer av den varan nu, fortsätter Gunnar Andersson, och hänvisar till kriget i Ukraina, inflationen och klimatförändringarna.

TT: Så det här kan spä på den långsiktiga nedgången än mer framöver?

– Ja, det är inte nog så att det blir ett tydligt trendbrott uppåt, det är inte så troligt just nu.

SCB:s statistik visar också att Sveriges folkmängd ökade med 35 533 personer under första halvåret 2022, vilket motsvarar en ökning på 0,3 procent. Antalet folkbokförda personer uppgick den sista juni till 10 487 859.

"Folkökningen under årets första halvår var större än under motsvarande månader pandemiåren 2020 och 2021, men lägre än under åren 2013 till 2019", säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB, i en skriftlig kommentar.

Befolkningen ökade i 190 av landets 290 kommuner. I absoluta tal var ökningen som störst i Göteborg och i relativa tal ökade folkmängden mest i Habo i Jönköpings län.

Rättelse: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift kring var Habo ligger.