ââVi Ă€r i viss mĂ„n bakbundna, sĂ€ger överveterinĂ€r Anna Norlin pĂ„ DistriktsveterinĂ€rerna, som har mottagningar pĂ„ ett Ă„ttiotal platser i landet, om problemet som blivit allt vanligare.
FrÄn valpfabriker
Hunden som sĂ€llskapsdjur har fĂ„tt ett rejĂ€lt uppsving under pandemin dĂ„ mĂ„nga har passat pĂ„ att skaffa en. Samtidigt görs allt fler beslag av insmugglade hundar. De kommer ofta frĂ„n Polen, RumĂ€nien och Bulgarien â frĂ„n sĂ„ kallade valpfabriker. Enligt Tullverket inleddes 101 Ă€renden med totalt 236 hundar fram till november förra Ă„ret.
ââOm man tittar pĂ„ 2019 hade vi fler Ă€renden men mindre antal hundar, 178 stycken. SĂ„ antal hundar har ökat, det har vi mĂ€rkt efter sommaren, sĂ€ger Jonas Karlsson, sakkunnig pĂ„ Tullverket, till TT.
MĂ„nga smuggelförsök uppdagas vid Ăresundsbron samt i Ystads och Helsingborgs hamnar, och till viss del Ă€ven Karlskrona och Karlshamn. Men upptĂ€ckterna stannar inte alltid vid grĂ€nsen.
Falska papper
Fler illegalt införda hundar avslöjas ocksÄ hos veterinÀrklinikerna via förfalskade handlingar som de nya Àgarna har med sig nÀr de kommer in för rutinkontroller av sina ungdjur, nÄgot som P4 Blekinge har rapporterat om.
ââNĂ€r vi börjar titta i deras vaccinationsintyg eller pass som de har med sig sĂ„ stĂ€mmer till exempel inte datumen ordentligt. Att de fĂ„tt rabiesvaccinering innan passet ens skrivits ut, sĂ€ger Karin RĂ„berg pĂ„ Anicurakliniken i NĂ€ttraby, som stött pĂ„ flera fall pĂ„ senare tid, till radion.
ĂverveterinĂ€r Anna Norlin pĂ„pekar att förekomsten av falska papper skiljer sig Ă„t beroende pĂ„ var i landet man befinner sig.
ââĂr man nĂ€rmare en möjlig entrypoint Ă€r det vanligare. Södra Sverige Ă€r mer drabbat, men det förekommer ocksĂ„ över hela landet eftersom de hĂ€r hundarna sĂ€ljs vidare.
"I viss mÄn bakbundna"
Som veterinĂ€r Ă€r det lĂ€tt att fatta misstankar om smuggeldjur â men svĂ„rt att agera, sĂ€ger Norlin. Orsaken? GDPR â dataskyddsförordningen som infördes 2018 för att skydda den enskilde medborgarens grundlĂ€ggande rĂ€ttigheter och friheter och sĂ€rskilt deras rĂ€tt till skydd av personuppgifter.
Enligt Anna Norlin stĂ„r sekretess angĂ„ende en djurĂ€gares personuppgifter helt enkelt i vĂ€gen vid en anmĂ€lan om misstĂ€nkta smuggelhundar som inte förts in i landet pĂ„ ett korrekt sĂ€tt â sĂ„vida inte djuret verkar vara uppenbart sjukt.
ââMisstĂ€nker vi bara en illegalt införd hund sĂ„ Ă€r tolkningen frĂ„n Jordbruksverkets jurister att vi inte kan röja den djurĂ€garens uppgifter och kontakta myndigheterna. DĂ€remot om vi misstĂ€nker rabies â som Ă€r en dödlig sjukdom â sĂ„ Ă€r det sĂ„ allvarligt att vi kan röja fallet.
Skapar frustration
En allvarlig brist, konstaterar Sveriges VeterinĂ€rförbund som tagit upp problemet med Jordbruksverket och dess generaldirektör samt landsbygdsministern. Dessutom har man gjort en JK-anmĂ€lan under hösten â dock utan framgĂ„ng.
Att situationen Àr frustrerande för veterinÀrer Àr förstÄeligt, sÀger Jordbruksverkets smittskyddschef Lotta Hofverberg nÀr TT nÄr henne.
ââDen frustrationen förstĂ„r vi, och Ă€ven hos oss skapar svĂ„righeterna i att komma till botten med smuggelhundarna frustration, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
ââDen hĂ€r smuggelverksamheten Ă€r en risk ur smittskyddsaspekter och djurskyddsaspekter, och det Ă€r en verksamhet vi absolut inte vill ska finnas i Sverige.
Tittar pÄ frÄgan
Men enligt Hofverberg handlar problemet inte bara om GDPR, utan Àven om veterinÀrers ursprungliga tystnadsplikt och sekretess som styr vilken information de egentligen fÄr föra vidare.
ââDet krĂ€vs ett undantag i lag eller förordning för att kunna bryta tystnadsplikt eller sekretess och det finns inget sĂ„nt undantag nĂ€r det gĂ€ller misstanke om illegal införsel av hund. Men det finns om det gĂ€ller misstanke om smitta.
TT: Hade det varit önskvÀrt att Àndra pÄ?
ââVi hĂ„ller pĂ„ att titta pĂ„ den hĂ€r frĂ„gan. Vad gĂ€ller tystnadsplikten och sekretessen sĂ„ kan den regleringen behöva ses över och göras tydligare.