Större och vanligare djur som rådjur, hjort, älg och vildsvin dominerar viltolyckorna. Antalet olyckor med björn, varg, järv, lo och utter är en droppe i havet i jämförelse.
Men för uttern har olyckorna ökat de senaste åren, från 73 till 122 på fem år, enligt Nationella viltolycksrådets statistik.
Uttern är rödlistad, förbjuden att jaga och dödsfall ska rapporteras. Naturhistoriska riksmuseet ansvarar för att obducera och analysera alla döda uttrar som hittas. De senaste åren har museet fått in mellan cirka 160 och 200 uttrar om året.
Enligt Anna Roos, verksamhetsledare för forskning och analys på Naturhistoriska riksmuseet, är det faktiska antalet trafikdöda uttrar fler än viltolycksrådets siffror.
– Antalet döda uttrar totalt har ökat kraftigt i Sverige. Vi har sett en ökning i norra Sverige från 1990 ungefär och i södra Sverige från millennieskiftet. Trafiken är en stor del av av det, cirka 85 procent av alla uttrar vi får in har dött i trafiken, säger hon.
"Visar tydligt att stammen ökar"
Exakt hur många uttrar det finns i Sverige är okänt, men att stammen mår allt bättre är uppenbart.
– Vi får in uttrar från områden som inte haft utter på 30, 40, 50 år, till exempel Öland och södra och sydvästra Sverige. Det visar tydligt att stammen ökar i antal och utbredning, säger Anna Roos.
Fler djur innebär även fler dödsfall.
Historiskt har det största hotet varit miljögifter och till viss del jakt. Anna Roos förklarar att uttrarna gör stor nytta "som miljöindikatorer" då de analyseras för miljögifter.
Giftiga kemikalier som PCB har genom åren gjort många uttrar sterila.
– Men 20 år efter förbudet mot PCB kunde vi se att reproduktionen började återhämta sig. Nu för tiden visar merparten av de vuxna honorna som vi får in tecken på reproduktion.
Vid god hälsa
De flesta uttrar som i dag undersöks på Naturhistoriska har levt relativt sunda liv.
– De är vid god hälsa, förutom att de är döda då, men de är vid gott hull och har inte dött av sjukdom eller liknande, säger Anna Roos och tillägger att trafikdöda uttrar är överrepresenterade i statistiken eftersom sjuka inte upptäcks i samma utsträckning.
Ett lurande hot mot uttern är så kallade högfluorerade ämnen, PFAS. Det är svårnedbrytbara ämnen som förekommer i exempelvis brandskum, skidvalla och vatten- och smutsavvisande fritidskläder.
– Det är ett kommande hot som tillsammans med trafik potentiellt kan ta ned populationen igen.