Hunden, som är ungefär 8 400 år gammal, ligger fint hoprullad i en grop. Enligt Blekinge museum är det ett av de äldsta gravfynd av hund som gjorts i landet.

Hunden ska plockas upp först senare i veckan och Carl Persson, som är projektledare vid utgrävningsplatsen i Sölvesborg, är lite nervös.

– Vetenskapligt är det inte viktigt att få upp den hel, men det är väldigt viktigt för att människor ska kunna se och förstå den, säger han till TT.

Just att hunden blivit begravd tycker han gör att man känner sig närmare människorna som en gång bodde på platsen, stenåldersjägarna.

Täcktes av gyttja

Området ligger precis intill strandkanten. Anledningen till att det kunnat bevaras är att havsnivån steg väldigt snabbt för 8 200 år sedan och att allt då täcktes av gyttja.

Hittills har inga skelettdelar från människor hittats här, troligen eftersom marken är så sur i stora delar av området att ben bryts ner, berättar osteolog Ola Magnell. Men i den del av området där hunden hittats är förhållandena bättre.

Att hunden blivit begravd ser han som ett tecken på att stenåldersjägarna hade en nära relation till vissa hundar. Men det gällde inte alla – vissa hundben som hittats från denna tid bär spår som tyder på att hundar också ätits upp av människor.

Hundgravar har hittats av arkeologer tidigare, men det ovanliga med denna är placeringen intill människornas bostadshus i ett område där rester av 51 huskonstruktioner hittats.

Yxor och knivar

I vissa hundgravar har också gravgåvor hittats, till exempel yxor och knivar. Intill stenåldershunden i Sölvesborg finns små flintbitar som nu ska analyseras. De skulle kunna härröra från en kniv eller yxa.

– Det finns andra exempel på det från den här tiden att vissa hundar får samma gravgåvor som människor. Det är ingen hund som behöver en yxa, men det är ju människans bästa vän, så det är klart att den ska få det, säger Carl Persson.