Vid den senaste rÀkningen hittades 476 bobyggande honor, en ökning med 30 procent pÄ ett Är. Bihotell byggda av lersten tros ha haft en avgörande betydelse.
ââDe fungerar jĂ€ttebra, över förvĂ€ntan, sĂ€ger MĂ„ns Bruun, som ansvarar för Ă„tgĂ€rdsprogram för hotade arter vid lĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne.
HumlepÀlsbin beskrevs redan av Carl von Linné, som stötte pÄ arten i à hus pÄ den skÄnska ostkusten. De har frÄn början byggt sina bon i lerbranter som eroderats fram i vattendrag, men denna typ av boplatser har blivit alltmer sÀllsynta.
ââDet finns vĂ€ldigt fĂ„ naturliga vattendrag kvar, sĂ€ger MĂ„ns Bruun.
Soltorkat tegel
HumlepĂ€lsbin har ocksĂ„ bosatt sig i husvĂ€ggar som isolerats med soltorkat tegel eller i lerfogar pĂ„ stenmurar â men Ă€ven sĂ„dana boplatser har blivit svĂ„rare att hitta.
ââDels bygger man inte pĂ„ det sĂ€ttet lĂ€ngre och dels sĂ„ byter man ofta ut fogarna mot cementfogar och dĂ„ kan inte bina ta sig igenom, sĂ€ger MĂ„ns Bruun.
Till slut fanns humlepĂ€lsbiet bara kvar i tvĂ„ byar pĂ„ Ăsterlen: Skillinge och Brantevik. Sedan 2014 har NaturvĂ„rdsverket dĂ€rför ett sĂ€rskilt Ă„tgĂ€rdsprogram för arten och den viktigaste insatsen har varit de specialdesignade bihotellen, som bestĂ„r av lerstenar gjorda av finkornig lera.
Mindre hotad
En finess med hotellen Àr att de gÄr att flytta, nÀr honorna byggt bon i dem. DÄ följer biyngel som ligger inne i bogÄngarna med. Om mikroklimatet Àr det rÀtta kan bina pÄ det sÀttet etablera sig pÄ en ny plats.
Hittills har humlepĂ€lsbiet etablerats pĂ„ tvĂ„ nya platser pĂ„ Ăsterlen och arten har i Ă„r flyttats ner frĂ„n den högsta hotkategorin till den nĂ€st högsta pĂ„ den nationella rödlistan.
ââVi kommer att fortsĂ€tta minst fem Ă„r framöver, sĂ€ger MĂ„ns Bruun.