Ny ledtråd om medeltidens lyxmat i vrakfynd

Den danske kung Hans tänkte bjuda på dåtidens lyxfisk när han anlände till Sverige – en två meter lång atlantisk stör. Det visar analyser av fynd från skeppsvraket Gribshunden.
–Jag har aldrig varit med om att man haft så välbevarade fynd, säger Stella Macheridis, osteolog och forskare.

Här är trätunnan där en del fynd gjorts på skeppsvraket Gribshunden.

Här är trätunnan där en del fynd gjorts på skeppsvraket Gribshunden.

Foto: Brett Seymour, Gribshunden, Lunds universitet

Djur2020-08-27 21:10

Några nya utgrävningar vid skeppsvraket Gribshunden, som ligger på havets botten utanför Ronneby sedan förlisningen 1495, har inte gjorts under sommaren på grund av coronapandemin – men analyserarna av tidigare fynd har fortsatt.

Nu har forskarna tagit reda på att kung Hans, skeppets ägare, tänkt imponera på svenskarna med dåtidens lyxvara – en två meter lång atlantisk stör.

Ovanligt välbevarad

Fyndet gjordes i en välbevarad trätunna där benplåtar, en del av fiskens utsida, från den broskiga fisken hittades.

– Det har varit väldigt roligt och intressant. Jag har aldrig varit med om att man haft så välbevarade fynd, i vanliga fall hittar man enstaka fragment och har inte alls samma typ av kontext. I det här fallet kan vi koppla fynden till skriftliga källor och få veta vilken relation människorna haft till fisken vid tidpunkten, säger Stella Macheridis, osteolog och forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet.

Utifrån benplåtarnas storlek och antal har man gjort flera bedömningar – och landat i att det handlar om en fisk som var mellan en och två meter lång.

– Vi kan också se hur den styckats.

"Allt har politiskt värde"

Tidigare antog forskarna att fisken var av arten europeisk stör, som var vanlig i Östersjön på den här tiden. Men tack vare DNA-prov kunde man se att stören var av arten atlantisk stör.

Troligtvis är den fiskad i Östersjön, vilket indikerar på ett rikare hav än vad man tidigare trott.

– Östersjön var levande på ett sätt som vi inte riktigt kan förstå i dag, säger Macheridis, som poängterar att arten i dag är rödlistad och så gott som utrotad.

Enligt Brendan P Foley, projektkoordinator för utgrävningarna, marinarkeolog och forskare vid Lunds universitet, ger fynden nya ledtrådar om hur det politiska läget var vid 1495.

– Allt ombord har ett politiskt värde. Det som finns med var det som kung Hans behövde för att imponera på – och övertyga – svenskarna om att gå med i Karlmarsunionen. Så allt vi hittar måste ses ur ett ljus av att det är det absolut bästa och finaste en medeltida kung kunde uppbringa, säger han.

Fakta: Gribshunden

Fartyget, som tillhörde danske kung Hans, var 1495 på väg till Kalmar för förhandlingar om Kalmarunionen. När det låg för ankar utanför Ronneby utbröt en brand ombord och både besättning och föremål följde med fartyget till botten. Kungen var dock inte ombord vid tillfället.

Vraket, som ligger på nio meters djup, har varit känt sedan 1970-talet, men först 2013 fastställdes att det var just Gribshunden.

Sommaren 2015 togs fartygets galjonsfigur i land. Den har undersökts och konserverats på Nationalmuseum i Köpenhamn.

Marinarkeologer uppskattar att Gribshunden var ett 35 meter långt och 10 meter brett fartyg, som hade en besättning på 150 man.

Skeppet var i dansk tjänst åtminstone från 1486 fram till förlisningen utanför Ronneby år 1495.

Örlogsskeppet byggdes i Europa, sannolikt Holland, på 1480-talet.

Gribshunden är ovanligt välbevarad eftersom det inte finns skeppsmask i Östersjön på grund av den låga salthalten. Det stora vetenskapliga intresset för vraket beror på att det kan ge ledtrådar till hur de skepp som användes av Columbus och Vasco da Gama var byggda.

Större delen av fartyget ligger kvar på havsbotten. Fartyget har fallit ihop och är allt för skadat för att kunna bärgas i sin helhet, men förhoppningen är att kunna gräva fram och bärga föremål som sedan ska visas i det museum som planeras i Ronneby.

Källa: Blekinge museum

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!