Vildsvin är smarta djur, intelligentare än sina tama släktingar. Erfarenhet och arv gör att de är bra på riskbedömning. Något som blir tydligt när galtar med berått mod forcerar elstängsel för att komma in till brunstiga tamgrissuggor.
– De har åkt på kyssar från elstängsel och vet hur ont det gjorde. Och de vet vad som finns innanför stängslet och tycker att det är värt det. Den där typen av avvägningar mellan risk och belöning är de väldigt duktiga på, säger Henrik Thurfjell, expert på ryggradsdjur på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Ett stort och intelligent djur med vassa betar är inget som man drömmer om att möta i skogen. Men vildsvin är ytterst sällan farliga för människor, försäkrar Henrik Thurfjell som själv inte är det minsta rädd.
Inte ens om man råkar komma mellan en sugga och hennes kultingar finns de skäl att bli orolig. Skälet är att vildsvin är rätt kassa föräldrar.
– Deras strategi som art är att föröka sig väldigt mycket. Det gör att de inte värdesätter sina ungar särskilt högt samtidigt som de vuxna individerna värderar sitt eget liv väldigt högt. De flesta flyr så fort de får möjlighet.
– De modigare suggorna kanske står en bit bort och grymtar.
En strategi
Om människor skadas av vildsvin är det nästan alltid i samband med jakt när vildsvinen är stressade av hundar och jägare. Då väljer vildsvinet ofta att försöka rusa på någon och ge angriparen en smäll så att det hinner sätta sig i säkerhet.
– Det är en strategi de har i och med sin kroppsform och en ganska effektiv taktik. De är ju inte lika snabba som en hjort och kan inte bara springa därifrån.
Vildsvinet är en inhemsk svensk art, men har varit utrotad i omgångar, först på 1600-talet. Sedan planterades den in igen på 1700-talet, men utrotades igen. Samma sak på 1940-talet. På 1970-talet fanns det en liten grupp, färre än hundra, vildsvin som tagit sig ur sina hägn och levde fritt.
I slutet av 1980-talet fattades beslut om att vildsvinet tillhör den svenska faunan och ska behandlas som andra inhemska djur med särskilda jakttider och inga aktiva utrotningsförsök.
Från att ha varit färre än hundra för 40 år sedan är den svenska vildsvinsstammen nu uppe i 300 000 enligt Jägarförbundet. Även om många upplever att vildsvinsstammen fullkomligt exploderat är tillväxten helt naturlig, förklarar Henrik Thurfjell.
– Det är en exponentiell tillväxt. Varje sugga får i snitt fyra kultingar som överlever varje år och så har man dubblat populationen ungefär vartannat år under en ganska lång tid.
Mycket kött
Henrik Thurfjell påpekar att vildsvinen är en tillgång, inte minst för köttet.
– Om man säger att det blir 30–40 kilo kött per djur och man skjuter 170 000 vildsvin blir det väldigt mycket bra kött, som är ekologiskt och närproducerat.
Bökandet som driver bönder, villaägare och golfare till vansinne fyller en funktion i naturen.
– Vildsvin förstör många monokulturer, när det bara växer en sak som tar över helt och hållet. De bryter jordlagret med sitt bökande och det ger en större variation i växtsamhällena.
– De gånger i historien som vi inte haft vildsvin har vi haft ollonsvin, så att vi har alltid haft den där effekten i skogarna, ända sedan stenåldern.
