– I vissa älvar i Nordnorge har vi mellan 20 000 och 30 000 puckellaxar bara under juli och augusti. Eftersom de är så många jämfört med våra andra laxfiskar riskerar de att påverka fiskbeståndet, säger Eva Thorstad, forskare inom marinbiologi vid det norska forskningsinstitutet Nina.

Myndigheterna i landet arbetar hårt för att stoppa spridningen och det har satsas omkring 35 miljoner norska kronor för att bromsa utvecklingen, bland annat genom att sätta upp stora fiskfällor. Vartannat år söker den sig till älvarna där den leker. Fisken dör kort efter lekperioden och kan då ligga och ruttna längs älvarna.

Ett ekologiskt experiment

– Risken är att de för med sig sjukdomar och bidrar till övergödning i annars näringsfattiga vatten. Dessutom kan puckellaxen ätas av räv och havsörn som plötsligt får väldigt mycket större tillgång till mat. Ingen vet vilka konsekvenserna av det blir – det är ett ekologiskt experiment, säger Eva Thorstad.

Puckellaxen, som fått sitt namn av den puckel som hanen utvecklar inför parningsperioden, kommer ursprungligen från norra Stilla havet. På 1950-talet började ryska fiskare plantera ut den för att fiska som matfisk.

Fisken med knölen visade sig trivas bra i nya vatten och har fortplantat sig och sökt sig ner längs kusten. Sedan 1970-talet har den skymtats i Sverige, det har rört sig om ett fåtal.

Kraftig ökning

– Men 2017 hände det något. Plötsligt fanns det enormt mycket mer puckellax i Norge och vi såg även betydligt mer i Sverige, säger Tom Staveley, forskare i akvatiskt ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

2021 observerades ett 70-tal individer av puckellaxen i Sverige. Varför det blev en så kraftig ökning just då vet ingen, något gjorde förutsättningarna gynnsamma. Men det finns teorier om att en ökad vattentemperatur varit gynnsam.

– Det har blivit varmare i haven de senaste 20 åren. Till skillnad från Atlantlax så verkar puckellaxen trivas i det nya klimatet, säger Eva Thorstad.

Här finns ännu ingen officiell övervakning av beståndet men SLU har tillsammans med länsstyrelser längs västkusten startat ett forskningsprojekt för att kartlägga beståndet. Än så länge vet ingen om och hur den invasiva fisken påverkar marina och sötvattenekosystem. Det finns en oro över att en främmande sort kan göra situationen ännu mer utmanande för det nuvarande laxbeståndet som redan är försvagat.

– Vi vill inte ha den här. Får man upp en puckellax ska man avliva den, säger Hans Schibli Lundahl på Länsstyrelsen i Halland.

Fångas på bild

Som en del i projektet har Tom Staveley och andra experter varit ute längs västkusten och samlat vattenprover för att leta dna från puckellaxen. Med hjälp av kameror som är uppsatta vid bland annat ån Ätran i Halland fångas de på bild.

Hittills i år har det bara gjorts ett tiotal observationer av puckellax i Sverige. Men årets höga vattenflöden gör osäkerheten stor och höga vattenflöden kan ha gjort att kamerorna missat laxen.

Situation som den i Norge vill man undvika till varje pris. Eva Thorstad har uppmaning till Svenska myndigheter:

– Övervaka den noga och följ utvecklingen av hur den sprider sig. Om den sprider sig vidare till Östersjön kan det bli oanade konsekvenser.