Prognosen bygger bland annat på långa tidsserier av provfisken och klimatdata, vilka måste skräddarsys för varje enskild sjö. Det kalla vädret i juli gör det vanskligt att förutspå när säsongen inleds, men en sen säsong är trolig. Signalkräftorna ska hinna ömsa, bli hungriga och gå in i burarna.

I fjol beräknades kräftfångsten till 151 ton totalt, en rekordnivå. Resultatet blev 118.

– Vissa år har vi varit mitt i prick. I genomsnitt träffar vi rätt med ungefär fem procents fel, förvånansvärt bra med tanke på hur mycket som spelar in, säger Lennart Edsman, kräftforskare på SLU.

Invasiv art

Fångsten i Vättern i år beräknas landa på 105 gram kräftor per bur och natt, totalt 115 ton.

Kräftfisket har en stark tradition i Sverige och intresset är stort, därav prognosen för yrkesfiskare. Även allmänhet får fiska i Vättern. I år är det tillåtet tre helger i rad med start den fjärde fredagen i augusti.

Signalkräftan klassas som en invasiv art och det är straffbelagt att flytta den till andra vatten.

– Helst skulle man utrota den, men det går inte. Viktigt är att fiska upp dem, ta hem dem och äta upp dem, säger Lennart Edsman.

"Världsrekord" i Sverige

Prognosen för antalet kräftskivor är dock mer osäker. Till följd av coronapandemin rekommenderas människor att hålla avstånd och folksamlingar med fler än 50 personer är inte tillåtna. Lennart Edsman tror dock att folk kommer att unna sig kräftor och lite festligheter även i år.

– Sverige har världsrekord i att äta kräftor, ett halvt kg per person och år, oftast bara vid ett tillfälle. Det driver kräftkarusellen, säger han.