Skydd av biologisk mångfald – ett fiasko

Resultatet är magert när "Den biologiska mångfaldens decennium" summeras i en omfattande rapport från FN:s mångfaldskonvention. Inget av de 20 delmålen har uppnåtts.

Ett av de få Aichimål som delvis har uppfyllts handlar om skyddade land- och havsområden. Här simmar kaskelotvalar i ett marint reservat som Spanien inrättade 2018. Arkivbild.

Ett av de få Aichimål som delvis har uppfyllts handlar om skyddade land- och havsområden. Här simmar kaskelotvalar i ett marint reservat som Spanien inrättade 2018. Arkivbild.

Foto: Chris Bangs/TT

Djur2020-09-15 19:40

2010 enades världens länder om de 20 Aichimålen, för att hejda den snabba förlusten av biologisk mångfald på jorden. Målen skulle vara uppfyllda senast i år. Men när FN:s konvention för biologisk mångfald nu presenterar rapporten GBO-5 är samtliga mål huvudsakligen markerade med gult eller rött – vilket betyder att de inte har uppnåtts – eller med lila, som visar att utvecklingen till och med har gått åt fel håll.

Endast fem av de tjugo målen har några stänk av grönt i sig. Det innebär att de delvis har uppnåtts. Till exempel har andelen skyddade naturområden ökat från 10 till 15 procent på land, och från 3 till ungefär 7 procent till havs. De överenskomna målen var 17 respektive 10 procent.

Skydd lönar sig

– Det viktiga budskapet är att vi inte når målen. Men vi ser också positiva framsteg, som att fiskebestånd repar sig när länder reglerar fisket på ett effektivt sätt. Där man vidtar åtgärder blir det förbättringar, så det går att vända det här, säger Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare i arbetet med FN:s konvention om biologisk mångfald.

Ett annat mål som enligt rapporten delvis har uppnåtts är hanteringen av invasiva arter, som kan hota känsliga ekologiska system när de förs in via exempelvis lastbåtar.

Liknande i Sverige

FN-rapporten bygger på ett brett vetenskapligt underlag, samt nationella rapporter från nästan alla av de totalt 196 parterna som skrivit under konventionen om biologisk mångfald. Sveriges nationella lägesrapport går i linje med helheten, förklarar Cecilia Lindblad vid Naturvårdsverket:

– Nej, vi har inte uppnått de svenska miljömålen till 2020. Men vi ger inte upp, utan fortsätter att kämpa med dem. Och även här finns det positiva tecken, så det är absolut inte totalt deprimerande.

Nya förhandlingar

I nästa steg ska mångfaldskonventionen nu förhandla fram ett nytt ramverk inför nästa tidsperiod. Det skulle egentligen ha skett vid mötet COP-15, som var planerat att äga rum i Kunming i Kina senare i oktober. Men på grund av coronapandemin är mötet uppskjutet och äger rum tidigast nästa höst, förklarar Sveriges chefsförhandlare Charlotta Sörqvist.

– En viktig sak som vi arbetar för är att de nya målen ska vara tydligare att mäta, följa upp och lättare att föra ned på regional nivå, för det har sannolikt varit ett problem nu. Skyddade områden är till exempel lätta att mäta, och där har vi ju lyckats ganska bra. Men ett hållbart brukande kan vara mer diffust att bedöma, så den typen av mål måste specificeras bättre, säger Charlotta Sörqvist.

Sannolikt kan det finnas ett nytt förslag till ramverk i maj, som sedan går till beslut i Kina nästa höst, tillägger hon.

Fakta: Konvention om biologisk mångfald

FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) utformades vid konferensen i Rio de Janeiro 1992, trädde i kraft 1993 och har ratificerats av 196 länder.

Länderna förbinder sig att tillsammans arbeta för att bevara arter och nyttja naturresurser på ett hållbart sätt.

2010 enades länderna om de 20 Aichimålen, som skulle gälla fram till 2020. Dessa mål syftar till att på olika sätt hejda förlusten av biologisk mångfald, skydda känsliga ekosystem och säkerställa viktiga ekosystemtjänster (rent vatten, frisk luft, pollinering etc).

Några av Aichimålen:

Öka kunskapen om vikten av biologisk mångfald
Avskaffa subventioner till verksamhet som hotar biologisk mångfald
Bromsa förlust och splittring av naturliga habitat
Hållbart bruk av skog, jordbruksmark och fiskebestånd
Stoppa utrotning av arter
Utökat skydd av naturområden
Minska trycket på sårbara ekosystem
Hejda föroreningar och övergödning
Minska förekomst av invasiva arter
Bevara genetisk mångfald hos djur och växter, både vilda och inom jordbruk

Källor: cbd.int, Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!