Elif Ăalik Ă€r 27 Ă„r och uppvuxen i Istanbul i Turkiet. Redan som barn var hon en stor djurvĂ€n och tillbringade mycket tid med att försöka hjĂ€lpa stadens mĂ„nga hemlösa katter och hundar.
Barndomsdrömmen att bli veterinÀr förverkligade hon dÄ hon 2016 tog examen efter fem Ärs studier. Men trots den lÄnga utbildningen och tvÄ Ärs arbete i hemlandet fÄr hon, efter flytten till Sverige, inte arbeta som veterinÀr eller legitimerad djursjukskötare, utan endast djurvÄrdare.
PĂ„ Jordbruksverkets hemsida beskrivs rollen djurvĂ„rdaren: "Som djurvĂ„rdare tillhör du âövrig personalâ och omfattas dĂ€rför av det sĂ„ kallade behandlingsförbudet."
ââJag kĂ€nner mig ledsen ibland för det finns saker jag vill göra som jag inte fĂ„r. Ibland vill jag prata om fall och dela med mig av min bedömning, men jag vill inte att kollegorna ska tycka att jag bara vill visa upp vad jag kan, sĂ€ger Elif Ăalik.
Att fÄ svensk legitimation
Den akuta bristen pÄ veterinÀrer i Sverige beror till stor del pÄ att det finns för fÄ utbildningsplatser. DjurvÄrden Àr beroende av att kunna rekrytera veterinÀrer som utbildat sig utomland. Vissa av dem Àr svenskar som just pÄ grund av bristen pÄ platser i Sverige valt att studera utomlands, andra Àr utlÀndska medborgare som flyttat till Sverige.
PĂ„ Anicura Regiondjursjukhuset Bagarmossen, dĂ€r Elif Ăalik jobbar, Ă€r ungefĂ€r hĂ€lften av de 52 veterinĂ€rerna utbildade utomlands.
ââJag sökte information innan jag flyttade och sĂ„g att jag kunde arbeta som djurvĂ„rdare i Sverige och med tiden ansöka om att fĂ„ svensk veterinĂ€rlegitimation.
Men att konvertera en legitimation frĂ„n ett annat land och börja jobba som veterinĂ€r i Sverige Ă€r inte helt lĂ€tt. I mĂ„nga fall krĂ€vs en tvĂ„Ă„rig tillĂ€ggsutbildning som finns pĂ„ Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Utbildningen har 20â40 sökande per Ă„r av vilka sex antas.
ââJag insĂ„g efter att jag redan flyttat hit att det Ă€r svĂ„rt att komma in dĂ€r, sĂ€ger Elif Ăalik.
"LÄng och svÄr process"
Hon berÀttar att hon kÀnner tvÄ veterinÀrer frÄn Turkiet som försökt fÄ svensk legitimation. En av dem ansökte tvÄ gÄnger men fick avslag. Efter fyra Är i Sverige kom han in pÄ tillÀggsutbildningen.
Den andra ansökte flera gÄnger och fick först tillfÀlligt tillstÄnd att jobba som veterinÀr i Sverige. Efter det gjorde han fler ansökningar dÀr han bifogade rekommendationsbrev frÄn svenska kollegor, och till slut fick han sin legitimation.
ââHan berĂ€ttade att det var en lĂ„ng och svĂ„r process, sĂ€ger Elif Ăalik.
Att tillÀggsutbildningen erbjuder sÄ fÄ platser Àr en kostnadsfrÄga, enligt Jordbruksverket. SLU har inte tillrÀckliga medel för att erbjuda fler platser.
Hopp om att det kan Àndras vÀcktes efter att regeringen den 17 juni i Är beslutade om en permanent ökning av medel till lÀrosÀtena för att öka antalet platser inom bristyrkesutbildningarna. För SLU:s del innebÀr detta en extra tilldelning pÄ omkring 3,4 miljoner för 2020 och dÀrefter 6,6 miljoner frÄn och med 2021 och framÄt.
För egen del sĂ€ger Elif Ăalik att hon inte har allt för höga förhoppningar om att fĂ„ svensk legitimation i höst, men hon slutar inte helt att hoppas.
ââFĂ„r jag det inte sĂ„ provar jag att söka igen. FĂ„r jag det inte dĂ„ heller kommer jag förmodligen söka ett annat jobb. Jag har andra intressen ocksĂ„ men helst vill jag arbeta som veterinĂ€r, det Ă€r mitt drömjobb och jag har arbetet hĂ„rt för att bli veterinĂ€r, sĂ€ger Elif Ăalik.