– Det är ett allvarligt ekonomiskt läge. Men det är också tydligt att de åtgärder vi tar gör skillnad, säger Magdalena Andersson på en pressträff.
Utvecklingen går i en mer negativ riktning än vad som antogs för bara en dryg vecka sedan, den 15 april när hon lade fram vårpropositionen. I den fanns ett huvudscenario och ett mer pessimistiskt scenario och bedömningen är nu att utvecklingen befinner sig mellan de två, på väg nedåt lite brantare.
BNP-raset i de två scenarierna låg då på minus 4 respektive 10 procent i år. Arbetslösheten bedöms stiga till 9 respektive 13,5 procent i de två scenarierna.
Krisen djupnar
Det som har hänt den senaste veckan är att finansdepartementet har fått in statistik som inte är så uppmuntrande.
– Vi har fått in en del indikatorer på att krisen är djupare än vad vi bedömde i vårpropositionen, säger Andersson.
Hon hänvisar särskilt till Konjunkturbarometern och bedömer nu att BNP-fallet hamnar någonstans emellan tidigare huvudscenario på minus 4 procent och det värre scenariot på minus 10 procent.
TT: Vad betyder det, kommer arbetslösheten att hamna på över tio procent?
– Det finns en risk att den blir högre än vad vi bedömde i vårpropositionen, säger finansministern.
Elva procents arbetslöshet motsvarar ungefär 600 000 arbetslösa.
Hon utesluter inte heller att BNP-raset hamnar kring 7 procent, snarare än 4.
– BNP-fallet kan bli högre, och därmed (blir det) också en högre arbetslöshet.
Fler åtgärder
TT: Du sade att mer åtgärder kan behövas. Vad är det du tänker på då?
– Om vi bedömer att ekonomin går sämre än vad vi trodde, ja, då ökar naturligtvis behovet av ytterligare åtgärder. Det får vi naturligtvis analysera och titta på. Vi tittar på olika möjliga scenarion, om vad som skulle kunna vara träffsäkert och effektivt, säger hon.
Andersson vill inte gå in på om ett omsättningsstöd till företag, som samarbetspartierna samt M, KD och SD vill se, kan bli nästa krisåtgärd. Det är av de förslag som förts upp, noterar hon, men vill inte säga mer än att det är ett förslag som finns med i övervägandena.
Hon pekar på att antalet varsel fallit tillbaka något per vecka i april efter väldigt höga nivåer tidigare under krisen. Nu ligger de på ungefär samma nivå som under finanskrisen för drygt tio år sedan.