Enligt förslaget ska riskskatten betalas av kreditinstitut som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor vid beskattningsårets ingång och som kan hänföras till bolagets verksamhet i Sverige.

Det gränsvärdet ska årligen räknas om för att följa den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet.

Skatten ska uppgå till 0,06 procent av kreditinstitutets skulder 2022 och 0,07 procent 2023.

Förslaget berör svenska och utländska kreditinstitut med verksamhet i Sverige.

– Det är en konstruktion som är oberoende av var man har sitt huvudkontor, säger finansminister Magdalena Andersson (S)

Finansdepartementet bedömer också att förslagets konstruktion ligger inom ramen för EU:s statsstödsregler.

Riskskatten ska införas från den 1 januari 2022 och beräknas dra in fem miljarder till statskassan det året och sex miljarder 2023. Pengarna ska användas till att finansiera försvarets ökade anslag kommande år.

Enligt en promemoria från finansdepartementet så är syftet med den nya skatten också att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig.