Sveriges smittskyddsstrategi och stödåtgärderna i coronakrisen – från regeringen och olika myndigheter – får generellt tummen upp av ex-politikern Ilija Batljan, vd och grundare till fastighetsbolaget Samhällsbyggnadsbolaget i Norden (SBB).
– Vi har alla drabbats och fallet är mycket större än under finanskrisen. Men jag tror att Sverige kommer väl ut, säger Batljan till TT.
Stark strategi
När det gäller smittskyddsåtgärdernas utfall vänder han sig mot att i dagsläget jämföra Sverige rakt av med grannländer som Danmark och Norge, som har något hårdare restriktioner och samtidigt betydligt färre dödsfall på grund av covid-19.
– Om man ska jämföra ska man ta Göteborg och Skåne och jämföra med Danmark eller Norge. Då ser man att både på kort och lång sikt har Sverige haft en stark strategi.
Stockholm är ett undantag, enligt Batljan. Han påminner om att smittan slog till hårt och på bred front i huvudstaden efter sportlovet, när många skidturister kom hem från coronadrabbade länder som Italien och Österrike.
– Vi är verksamma i alla fyra nordiska länder och vi känner oss trygga när vi ser hur Sverige har agerat, säger han.
Batljan slog igenom som socialdemokratisk kommun- och regionpolitiker innan han via ett uppdrag på Fjärde AP-fonden gick in i fastighetssektorn.
Det enda han inte är nöjd med när det gäller krishanteringen är Riksbanken, med Stefan Ingves i spetsen.
– Riksbanken har prioriterat bankerna kraftigt, men man kunde ha gjort större insatser på certifikatmarknaden. Det skulle bidra till svenska jobb. Där har det gjorts för lite hittills, säger Batljan.
Korta pengar
Företagscertifikat är förenklat korta lån som företag tar på kreditmarknaden för att stärka kassan, en typ av likviditet som strypts i coronakrisen. Som tillgångsslag är certifikaten betydligt mer riskfyllda än exempelvis statsobligationer.
Batljan summerar Riksbankens stödköp av företagscertifikat hittills till 2,6 miljarder.
– Det är ju ingenting. Det är ett kommatecken i sammanhanget, säger Batljan.
Men enligt storbanken SEB:s sammanställning har Riksbanken hittills köpt företagscertifikat för cirka fem miljarder, vilket motsvarar cirka 3 procent av den utestående stocken certifikat på marknaden.
Batljan beskriver certifikaten som relativt säkra investeringar för Riksbanken.
– Det är korta pengar som staten får tillbaka. Och det hjälper till att smörja ekonomin och minska paniken. Det gör att fler bolag vågar satsa i stället för att hålla sina pengar på kontot, säger han.
Batljans fastighetsbolag SBB har 3,8 miljarder kronor i kassatillgångar.
– Hade certifikatmarknaden fungerat kunde vi ha investerat mer. Och vi är inte de enda. Det finns många större bolag som i onödan drar med sig en stor kassa och inte vågar hjälpa till, säger han.
Rapportrökare i krisen
SBB levererar samtidigt en rapportrökare mitt i coronakrisen, med ett vinstlyft under årets första kvartal till 1,7 miljarder kronor före skatt, mot 394 miljoner ett år tidigare. Vid lunchtid har aktien lyft med 4,5 procent.
– Vi har kunnat fortsätta med investeringar även under pandemin och har kunnat stå upp för alla våra åtaganden. Vi gör under kvartalet mer än 380 miljoner kronor i investeringar, vilket är ett styrkebesked som skapar framtida kassaflöde, säger Batljan.
Medan många andra bolag i fastighetssektorn brottas med finansieringsproblem i krisen sitter SBB på tillgångar på över 50 miljarder som inte ens är pantsatta, enligt Batljan. Dessutom har bolaget tack vare sitt kreditbetyg, på så kallad investeringsnivå, tillgång till den utländska kreditmarknaden – där SBB under perioden har kunnat ta upp nya 20-åriga lån.
SBB-aktien ligger på minus 5 procent sedan årsskiftet, trots att ratinginstitutet Fitch så sent som den 6 april bekräftade fastighetsbolagets kreditbetyg på BBB-minus – med stabila utsikter. Kursen har bland annat påverkats negativt av att en planerad försäljning av fastigheter till Nyfosa för åtta miljarder kronor stoppades den 31 mars, med hänvisning till förändrade marknadsförutsättningar.