Trotjänaren Götaälvbron invigdes 1939 och är utsliten av tiden och mycket trafik.
Strax intill finns nu den nya Hisingsbron, som öppnas för de flesta trafikslag på söndagen. Något klockslag anges inte, eftersom Göteborgs stad vill undvika att det bildas folksamlingar av nyfikna.
En stor skillnad mellan broarna är höjden. Götaälvbron har 18 meters segelfri höjd. Om större fartyg än så ska passera, måste bron öppnas. Men vissa handelsfartyg och de allra flesta fritidsbåtar kommer förbi utan broöppning.
Med Hisingsbron blir det annorlunda. Den fria höjden för fartyg är bara tolv meter. Det stoppar i princip all handelssjöfart, och många fritidsbåtar med höga master.
– Sjöfarten får det svårare att passera Göteborg. Det är olyckligt, säger Joel Smith, infrastrukturdirektör på Sjöfartsverket.
Kommuner överklagade
Åtta kommuner längs Göta älv och vid Vänern överklagade broplanerna med tanke på den låga höjden, men Mark- och miljööverdomstolen sa ja till bron i en dom 2016.
– Det kommer att bli fler öppningar, som leder till köbildning för spårvagnar och bussar på bron, konstaterar Joel Smith.
Den gamla Götaälvbron öppnas två eller tre gånger per dygn, om man räknar fram ett årsgenomsnitt. Men antalet varierar från betydligt fler till inga alls.
Motsvarande snitt för Hisingsbron blir tre till fem öppningar per dygn, enligt Göteborgs stad. Rusningstiderna morgon och eftermiddag är undantagna. Då öppnas bron inte alls. Men dessa så kallade "spärrtider" ska utvärderas efter fem år, enligt domen i Mark- och miljööverdomstolen.
– Om vi måste ha broöppningar i rusningstid blir det problematiskt, konstaterar Christer Niland, avdelningschef på kommunens trafikkontor.
Handelsfartyg har hög prio, utom under spärrtiderna, medan fritidsbåtar kan få vänta i några timmar på en broöppning.
Bucklor i plåtar
Nyligen fanns också en oro för att Hisingsbron måste vänta på att tas i bruk. Bucklor hade upptäckts i stålplåtar på den mittersta delen av bron, som lyfts upp när fartyg ska passera.
– Vad som är orsaken till bucklorna vet vi inte. Det håller vi på att utreda, säger Peo Halvarsson, produktionschef på Skanska, som bygger bron.
– Vi vet inte heller när de uppkommit, tillägger han.
Nu ska de buckliga plåtarna stärkas med stålprofiler. Trafiken på bron behöver inte stängas av medan arbetet görs. Utan förstärkning skulle risken vara att brons stålkonstruktion inte håller så länge som beräknat.
Rutinerad brobyggare
Söndagens premiär behöver däremot inte skjutas upp. Det gläder förstås Peo Halvarsson, från Örnsköldsvik, som byggt broar över hela världen i 30 år – bland annat Högakustenbron och Uddevallabron.
– Tekniska problem, och andra problem, är till för att lösas. Det är det som gör det så kul att gå till jobbet, säger han.
Leran under Göteborg har varit en utmaning. Man har fått slå pålar i berg mer än 100 meter under markytan, och den gamla Götaälvbron har flyttat sig flera centimeter medan den nya byggts.
Halvarsson är nöjd med resultatet.
– Det är kul att bygga i innerstadsmiljö. På sikt blir det nästan en stadsgata. Och den ser jäkligt bra ut, tycker Peo Halvarsson om Göteborgs nya landmärke.