Försättsbladet på EU-kommissionens ekonomiska vårprognos är friskt grön och blommig.

Men insidan bjuder på kolsvarta uppgifter och är full av röda siffror.

– Det står helt klart att EU har gått in i sin djupaste ekonomiska recession hittills, konstaterar ekonomikommissionären Paolo Gentiloni när han presenterar resultatet på en presskonferens i Bryssel.

För hela EU sias om ett jätteras där BNP i år sjunker med 7,4 procent och arbetslösheten uppgår till 9 procent. Värst är läget för Grekland, Spanien och Italien som får räkna med att BNP faller med nästan 10 procent.

Greklands statsskuld väntas i år stiga till 196 procent av BNP, medan Italien kommer upp i 158 procent och Portugal i 132.

Gentiloni varnar dessutom för att det verkliga resultatet snarare riskerar att bli värre än bättre jämfört med prognosen.

– Den nuvarande pandemin är verkligen en global chock, säger kommissionären.

Hög arbetslöshet

Sverige väntas klara sig något bättre än genomsnitten när det gäller den totala ekonomin i år, även om det ändå innebär en tillbakagång i BNP med 6,1 procent. Därefter följer en beräknad uppgång med 4,3 procent 2021.

Arbetslösheten förutspås i sin tur höra till de högsta i EU. Gissningen om 9,7 procent arbetslösa i Sverige toppas bara av Grekland (19,9), Spanien (18,9), Italien (11,8), Kroatien (10,2) och Frankrike (10,1). Även nästa år väntas en hög svensk arbetslöshet, 9,3 procent.

För att komma tillbaka igen sätter EU-kommissionen sitt hopp till att medlemsländerna kan enas om kraftiga åtgärder. Det handlar dels om det "återhämtningsinitiativ" som nu håller på att tas fram, dels om ett rejält uppdaterat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027.

– Vår plan och hur den ska bekostas kommer att avgöras under de närmaste veckorna. Vi arbetar hårt och det är inget enkelt jobb, säger Gentiloni.

Nord mot Syd?

Ett av de stora tvisteämnena är hur mycket som drabbade länder ska kunna få i bidrag och vad som ska ges som lån och hur dessa i så fall ska avbetalas. Länder som Italien och Spanien trycker på för generösa villkor, medan Tyskland och Nederländerna är betydligt mer återhållsamma.

Ekonomikommissionären varnar dock för konsekvenserna om coronakrisen leder till ännu större ekonomiska skillnader mellan länderna.

– Sådana skillnader är ett hot mot den inre marknaden och eurozonen. Men de kan lindras med hjälp av beslutsamma gemensamma åtgärder, säger Paolo Gentiloni i Bryssel.