Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (PMI) föll till 36,7 i april, ned från nedreviderade 42,6 i mars, enligt Swedbank och inköpschefsorganisationen Silf.
– Det är fortsatt en tydlig nedgång i tillverkningsindustrin. Vi får gå tillbaka till finanskrisen 2009 för att hitta motsvarande nivåer, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.
Utvecklingen följer i stort sett trenden i andra delar av världen. Viktiga europeiska ekonomier som Tyskland, Frankrike och Storbritannien ligger ännu lägre än Sverige, men skillnaden är inte stor.
– Eftersom vi stängt ner i mindre utsträckning bör raset för ekonomin vara mindre än i andra länder. Men inom tillverkningsindustrin går det mesta på export, så där sitter alla företag i världen i samma båt, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Pessimistisk syn
Det svenska inköpschefsindexet har nu fallit med 16 indexenheter under mars och april. En så snabb nedgång har aldrig tidigare noterats i mätningen, som genomförts i drygt 25 år. Men läget ute i industrin kan vara ännu sämre än siffran visar.
Inköpschefsindex delas nämligen upp på olika delindex, där delarna leveranstid och lager stiger, vilket håller uppe indexet. Men höga index för leveranstid och lager är i själva verket ett tecken på problem, enligt Torbjörn Isaksson.
– Det är ett uttryck för att man har problem med försörjning av insatsvaror. Totalt sett är rapporten bedrövlig läsning, säger han.
Ett index på över 50 anses tyda på tillväxt. Men några tillväxtnivåer är inte att vänta på lång tid, enligt Jörgen Kennemar.
– Företagen har en väldigt pessimistisk syn på den närmaste tiden, som justerats ner ytterligare. De ser inte någon vändning i sikte, det kommer att var tufft ett bra tag framöver, säger han.
Svag sysselsättning
Ljusglimtarna i rapporten är få. Men att det ser så illa ut ger Torbjörn Isaksson lite hopp om att det i alla fall inte kommer bli värre.
– Det är nu krisen är som värst, i alla fall i vissa avseenden, säger han.
Medan många delindex fallit till samma nivåer som under finanskrisen eller till och med lägre, håller sig sysselsättningsindex några snäpp över det, delvis tack vare möjliggörandet av korttidspermitteringar. Men framöver talar mycket för att det blir kärvare även när det gäller sysselsättningen.
– Produktionsplanerna är väldigt lågt ställda. Mycket talar för en mycket svag sysselsättning och en stigande arbetslöshet den närmsta tiden, säger Jörgen Kennemar.