Högre priser får lammproducenter att hoppas

Landets fårbönder kan räkna med att få rekordbra betalt för sina lamm den närmaste tiden. Men ska priset fortsätta att öka måste konsumenter i större utsträckning välja svenskt lammkött.
–Det är länder med andra produktionsförutsättningar vi konkurrerar med, säger fårbonden Jörgen Rasmusson.

Familjeföretaget som Jörgen och Piamaria Rasmusson driver har i nuläget 400 tackor och föder upp 700 lamm. Efter torkan 2018 fick paret dra ner på sin besättning, men det finns kapacitet för 625 tackor och uppfödning av 1|000 lamm per år.

Familjeföretaget som Jörgen och Piamaria Rasmusson driver har i nuläget 400 tackor och föder upp 700 lamm. Efter torkan 2018 fick paret dra ner på sin besättning, men det finns kapacitet för 625 tackor och uppfödning av 1|000 lamm per år.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-05-10 10:50

Under 2020 har avräkningspriset på lamm till svenska producenter tidigt nått över 60 kronor per kilo. I slutet av mars låg priset på 62,30 kronor per kilo och även om det har sjunkit med några tiotals ören efter den noteringen tror Lantbrukarnas riksförbund (LRF) att en ny rekordnivå snart kommer att uppnås.

– Jag tror att det sker vilken vecka som helst. Prisutvecklingen ser positiv ut och det är roligt. Det behövs också för att fler ska kunna satsa och för att vi ska kunna ha fler får och lamm i Sverige, säger Viktoria Östlund, lammexpert på LRF.

Torkan slog hårt

Den svenska rekordnoteringen ligger på 63,32 kronor kilot från slutet av maj (vecka 21) i fjol.

– De senaste årens prisutveckling beror på en ökad efterfrågan på svenskt lamm och tyvärr också på grund av en mindre tillgång. Den mindre tillgången är en effekt av den torka vi hade 2018, säger Viktoria Östlund.

För fårbönderna Jörgen och Piamaria Rasmusson på Eksholmens gård en bit utanför skånska Svedala blev torkan för två år sedan oerhört kännbar. I ekonomiska termer uppgick förlusten till närmare en halv miljon kronor. Framför allt fick man dock kämpa för att få tillgång till foder för att säkerställa djurhälsan i sin ekologiska lammuppfödning.

– Som djurägare har du ett enormt ansvar för ett annat liv. Då gäller det att se till att djuren har det bra och då kvittar det om det är 20 minusgrader eller 40 plusgrader, säger Jörgen Rasmusson och fortsätter:

– Efter 2018 har vi sett till att vi har ungefär en tredjedel av vår foderkonsumtion i lager och vi minskade även besättningen. Vi har behållit samma nivå under 2019.

Nu har familjeföretaget 400 tackor och i år föder man upp 700 lamm. Kapacitet finns för att ha 625 tackor och uppfödning av runt 1 000 lamm.

– Vi hade inte orkat ha ett år till som 2018. Därför blev det livrem och byxhängslen för att säkerställa att vi inte gick omkull. Det är bättre att vi drar ner i stället för att köpa dyrt foder och gå minus, säger Jörgen Rasmusson.

Mycket är importerat

Prisökningen de får ta del nu av är välkommet och ger en framtidstro.

– Vi behöver de här pengarna för att täcka upp för 2018 och för en allmänt låg investeringsvilja inom djuruppfödningen, säger han.

De senaste åren har svensken ätit runt 1,6–1,8 kilo lammkött per år, men jämfört med andra köttslag är mycket importerat. Svenskt kött står för en knapp tredjedel av den totala konsumtionen av lammkött – jämfört med 55–75 procent för andra köttslag.

– Det är länder med andra produktionsförutsättningar som vi konkurrerar med. Det är Nya Zeeland och Irland som satt det svenska priset på lammköttet. Kommer vi ur den fällan och konsumenterna tycker att det är värt att betala för svenskt premiumkött med en rackarns bra djurhållning och bra slakt på köpet kan det förändras, säger Jörgen Rasmusson.

Exempelvis finns det krav i Sverige på att fårbönder ska ha ett djurstall. Familjen Rasmusson, som haft fårbesättning i 18 år, investerade i början av 2010-talet i ett 1 800 kvadratmeter stort stall.

– Vi har med stolthet världens bästa djuromsorg i Sverige. Det räcker ju att man tar bilen över Öresundsbron för en annan lagstiftning. I Danmark behöver man exempelvis inte ha ett stall till sina djur. Det här stallet kostar oss ungefär 150 kronor per lamm och per år. Det är ett nybyggt stall som både djur och djurskötare trivs i och jag ångrar inte det minsta att vi byggde det, säger Jörgen Rasmusson.

Köper mer svenskt i butik

LRF framhåller att den rådande coronapandemin har ökat efterfrågan på såväl svenskt lamm som andra köttslag. En förklaring är att människor inte lika frekvent äter ute på restaurang, som ofta har importerat kött.

– Vi köper mer i butik nu och vi är mer noga med ursprunget när vi handlar direkt i dagligvaruhandeln. Det är positivt för svensk produktion att fler vill välja svenskt, säger Viktoria Östlund.

Fårbonden Jörgen Rasmusson ser det som det bästa betyget man kan få som köttproducent.

– Svenskt premiumkött är dyrare, men det rör sig inte om så mycket. Kan konsumenter tänka sig att betala 10–20 kronor mer per kilo för svenskt lammkött skulle det betyda oerhört mycket för oss, säger Jörgen Rasmusson.

Fakta: Avräkningspriset på lamm

Avräkningspriset för lamm (per kilo) till landets producenter fluktuerar generellt sett över året. Det är alltid som högst på våren och som lägst på hösten, vilket beror på att tillgången till lamm är som lägst på våren.

Det hittills högsta kilopriset är från veckan 21 i fjol och då var avräkningspriset 63,32 kronor per kilo. Det är ett vägt genomsnitt för de största slakterierna samt för alla slaktklasser. I priset ingår bland annat även en schablon för transportkostnaden (cirka två kronor/kilot i genomsnitt) samt andra kända tillägg och avdrag.

Den senaste prisnoteringen för i år är från vecka 16 och då låg avräkningspriset på 62,10 kronor per kilo. Högsta noteringen hittills för i år är 62,30 kronor per kilo för vecka 13.

Antalet lantbruksföretag med får i Sverige uppgår till knappt 8 500 företag. Medelbesättningen i fjol var 33 tackor.

Under fjolåret åt svensken 1,6 kilo lamm per person. Åren 2016-2018 låg förbrukningen på 1,82–1,86 kilo per person.

Den totala konsumtionen av får och lamm uppgick 2018 till cirka 18,5 ton. Över två tredjedelar av det köttet var importerat.

Källor: Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!