Prisökningstakten på årsbasis, inflationen, var i mars 0,6 procent, jämfört med 1,0 procent i februari, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Lägre priser på drivmedel, el och olika hushållsvaror pressade den allmänna prisbilden, medan framför allt matpriser verkade åt andra hållet.

Hittills är SCB:s bedömning att coronautbrottet inte har påverkat priserna särskilt mycket.

Risk till sommaren

Framöver lär coronakrisens effekter pressa inflationen ytterligare när efterfrågan på många varor och tjänster faller dramatiskt.

– Det finns absolut en risk för att vi får se en negativ inflation i vår eller sommar, säger Isaksson.

Men han är inte särskilt oroad över de farliga tendenserna som kan uppstå med allmänt fallande priser, deflation, och där konsumenterna slutar att handla och företag slutar att investera – en slags ond spiral som drar ekonomin nedåt ytterligare.

– De riskerna är i stället kopplade till arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Om priserna på bostäder faller kraftigt så har det större betydelse för konsumtionen, säger Isaksson.

Välkomna priser

Låga eller fallande konsumentpriser är snarare välkommet i det här läget. Lägre energipriser exempelvis ger stöd åt pressade företag och konsumenter, enligt Torbjörn Isaksson.

Han pekar på att det enligt studier är en svag koppling mellan fallande konsumentpriser och en svag realekonomisk utveckling, så han tycker därmed att de riskerna bör tonas ned.

– I alla fall enbart förknippade med konsumentprisinflation, säger Isaksson men höjer återigen ett varnande finger för vad en stigande arbetslöshet och en kraschad bostadsmarknad i stället kan medföra.

Rättat: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om klädpriser.