Mellan 1990 och 2015 – en tidsperiod Oxfam kallar "eran av extrem koldioxidojämlikhet" – förbrukade den rikaste tiondelen, omkring 630 miljoner människor, på egen hand över en tredjedel av den globala koldioxidbudgeten.

"Som Oxfams nya rapport visar har vår nuvarande ekonomiska modell möjliggjort katastrofala klimatförändringar och lika katastrofal ojämlikhet", kommenterar FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-Moon rapporten.

Ojämlikhet mellan könen

De som släpper ut minst är de som drabbas hårdast av utsläppens effekter, konstaterar Oxfam: de fattiga, sårbara och marginaliserade som redan i dag kämpar med klimatrelaterade förändringar. Kvinnor drabbas dessutom ofta extra hårt – de får gå längre för att hämta vatten, är de sista som får äta under en torka, och tar ofta den största hushållsbördan i samband med olika typer av extremväder.

Den ensamt allra rikaste procenten släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning och mer än alla EU-medborgare tillsammans. Den fattigaste hälften av befolkningen, 3,1 miljarder människor, står för endast sju procent av de totala utsläppen.

Kraftig ökning

Koldioxidbudgeten är den mängd koldioxid som kan släppas ut i atmosfären utan att orsaka en global temperaturstigning på mer än 1,5 grader – det mål som sattes i Parisavtalet 2015. Rapporten, framtagen av Oxfam tillsammans med Stockholm Environment Institute, slår fast att coronapandemin fört med sig minskade utsläpp – men att de måste fortsätta att minska snabbt om målet ska ha en chans att kunna uppnås.

Enligt rapporten ökade de årliga utsläppen med 60 procent mellan 1990 och 2015.