Webbmöten får ersätta förhandlingsborden när EU och Storbritannien återupptar samtalen om handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Veckans runda drogs igång av EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och brittiske kollegan David Frost på måndagen och följs av tre dagar med långa för- och eftermiddagspass för de olika förhandlingsgrupperna.

"För att nå verkliga och påtagliga framsteg till i juni", sades i ett gemensamt uttalande i förra veckan.

"Vi säger nej"

Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari, men lyder under övergångsregler fram till den 31 december i år. Om inte parterna dessförinnan kan enas om handelsregler och liknande finns risk för en "hård" brexit, med hårda tullgränser och kontroller.

Britterna vill inte förlänga förhandlingstiden, även om coronapandemin har skapat en rejäl försening.

"Vi kommer inte att be om en förlängning. Om EU ber oss om det så säger vi nej. En förlängning kommer bara att dra ut på förhandlingarna, skapa ännu mer osäkerhet, göra att vi kan få betala mer till EU i framtiden och hålla fast oss vid EU-lagar i ett läge när vi behöver kunna kontrollera våra egna affärer", skrev Frost på Twitter i förra veckan.

Skotskt missnöje

I det betydligt mer EU-vänliga Skottland är missnöjet stort. Be om mer tid – och prata dessutom med oss i Skottland, Wales och Nordirland, manar den regionala regeringen i Edinburgh och kallar den brittiska regeringens hållning för "hänsynslös".

"Den skotska ekonomin har inte råd med en dubbelsmäll i form av covid-19 och ett avtalslöst utträde, eller i bästa fall ett hårt brexit-avtal, inom bara nio månader", skriver den skotske EU-ministern Michael Russell i ett uttalande på måndagen.