Alla krispaket och allmänt lägre intäkter när ekonomin går ner på sparlåga kommer att gröpa stora underskott i statsfinanserna i år. I dagsläget är uppskattningen i grova slängar 250 miljarder kronor, eller uppemot fem procent av Sveriges BNP.

När pengarna tryter i den ekonomiska krisen, var ifrån kommer alla pengar som ska fylla hålen? Svar: Från dig och mig.

Hur då? När staten får underskott i sina pengaströmmar måste den gå ut med håven och låna. Det görs genom att ge ut statsobligationer eller statsskuldväxlar (kortare lån). Och det är pensionsbolag, sparfonder och andra liknande institutioner som lånar ut genom att köpa statens skuldebrev, något de kräver ränta för, om än låg sådan än så länge. Pensionsbolagen förvaltar vanliga människors pensionspengar, det vill säga dina och mina pengar.

Högsta möjliga betyg

Det är statens bank, Riksgälden, som sköter den biten.

– Vi har god ekonomisk beredskap, med den låga statsskuld som vi har, och med högsta möjliga kreditbetyg, säger Riksgäldens tillförordnade chefsekonom Mårten Bjellerup.

Efter flera år av överskott i statsfinanserna, blir det nu ett helt annat läge. Fast Mårten Bjellerup påpekar att staten ändå har lånat stora belopp varje år, eftersom gamla lån måste läggas om.

I dag ligger en knapp tredjedel av den svenska statsskulden i utländska händer. Vad som händer med den andelen när staten behöver låna mer är oklart – det beror helt på hur investerarna agerar – men sannolikt blir det inga större förändringar, enligt Bjellerup.

Satte press

Under 1990-talskrisen satte de utländska investerarna press på Sverige. Den situationen bör inte uppstå så länge Sverige har ordning på finanserna och ränteläget är lågt, resonerar Bjellerup.

Klas Eklund, tidigare bland annat chefsekonom på SEB, i dag kopplad till advokatbyrån Mannheimer Swartling, ser heller inga hot mot Sveriges förmåga att låna i dag.

– Det finns inga problem för staten att låna mer. Sverige anses vara kreditvärdigt, säger Klas Eklund.

Nu är det inte bara Sverige som måste låna. Hela världen har hamnat i ekonomisk kris. Och det kan bli trångt vid kreditdisken, även om Sverige borde ha en plats ganska långt fram i kön eftersom utgångsläget är bättre än i många andra länder som Italien, Spanien och Frankrike för att nämna några.

– Ja, det skulle det kunna bli. Här kommer centralbankerna att gripa in och köpa upp statsobligationerna, säger Klas Eklund.

Lånar indirekt av staten

Indirekt hamnar då mycket av statsskulderna hos centralbankerna, och det gäller även Sverige. Det medför indirekt att staten lånar av staten. De senaste 4–5 åren har svenska Riksbanken köpt på sig en tredjedel av den svenska statsskulden, om än av ett annat skäl – att få upp inflationen, vad som lite slarvigt brukar betecknas som att centralbankerna sätter igång sedelpressarna, genom att på andrahandsmarknaden köpa upp statsobligationerna med "nytryckta pengar".

TT: Kan Riksbanken ta på sig en ännu större andel av statsskulden, och vad är problemet i såna fall?

– Ja, den kan ta på sig mer. Samtidigt tycker nog ganska många att det där i längden inte är så sunt. Ju mer Riksbanken går in på de här marknaderna, desto sämre fungerar antagligen de här marknaderna på längre sikt.

Formellt kan ju skulderna staten och Riksbanken emellan skrivas av, kvittas, men det är knappast aktuellt i Sverige, men däremot kanske i andra mer skuldtyngda länder, resonerar Klas Eklund.

I förlängningen kan det enligt skolboken komma att leda till stigande inflation – mer pengar i omlopp sänker värdet på valutan.