Tonläget har, som ofta annars, varit högt mellan Kina och USA under coronapandemin. USA har anklagat FN-organisationen WHO för att vara för slätstruken mot stormakten i öst genom att motsätta sig resestopp från Kina, och ledarna i Peking har rutit tillbaka när president Donald Trump fryst bidraget till Världshälsoorganisationen.

– Vi uppmanar USA att fullfölja sina åtaganden och skyldigheter, sade den kinesiska talespersonen Zhao Lijian, enligt nyhetsbyråer.

Försöker få nyckelpositioner

USA är WHO:s största givare, med omkring 400 miljoner dollar förra året. Mindre pengar ger naturligtvis en mindre kassa, men på längre sikt kan USA:s frysta utbetalningar leda till att världstvåan Kina ökar sitt inflytande i organisationen, enligt Kinaforskaren Oscar Almén vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det är en strategi som Kina har haft under en längre tid, där de försöker få nyckelpositioner inom FN och överhuvudtaget internationella positioner, säger Almén.

– Ju starkare positioner de har inom den här typen av organ, desto mer har de att säga till om i frågor om internationellt samarbete.

Sverige och resten av EU kan påverkas om Kina stärker sitt inflytande i WHO, enligt Almén.

– Demokratiska länder samarbetar ofta inom en hel del frågor och för fram vissa värden. I och med att Kina aktivt motarbetar försök till internationell demokratisering, är det ett steg tillbaka för den demokratiska delen av världen när Kina stärker sitt inflytande över multilaterala organisationer, säger han.

Kinesisk medicin stor industri

En annan konsekvens av ett starkare kinesiskt inflytande i WHO är att Kina får mer att säga till om i frågor som är viktiga för ledningen i Peking, till exempel att traditionell kinesisk medicin ska bli mer accepterat i omvärlden.

Almén säger att den traditionella medicinen är en stor industri i Kina, och att det därför finns ekonomiska incitament att sprida den till andra länder.

– Många västländer är kritiska och tycker att det inte finns tillräckligt mycket evidens för att den fungerar, men i Kina finns ett stort ekonomiskt intresse av att driva frågan, säger han.

– Det är också en värderingsfråga där Kina ser sin traditionella medicin som någonting som resten av världen kan dra nytta av, säger Almén.