När Kry nu köper företaget Helsa med 14 vårdcentraler spridda över landet är det ett led i det digitala vårdbolagets expansion mot att i större utsträckning även erbjuda vård fysiskt.

Målet är att integrera digital och fysisk vård, vilket man redan gör på sina egna mottagningar i Skåne och Sörmland. I sommar öppnar även tre nya mottagningar i Stockholm.

– Det handlar om att ha en bättre service för så många patienter som möjligt. Vi har sett att det är framgångsrikt och därför vill vi göra det i stor skala, säger Erik Hjelmstedt, Sverigechef på Kry.

De nya vårdcentralerna som förvärvas genom köpet av Helsa finns i Halland, Kronoberg, Skåne, Stockholm och Östergötland. Övertagandet sker i mitten av augusti.

Börja via appen

Tanken är att patienterna även på de fysiska vårdcentralerna ska inleda sin vårdresa i appen.

– Så som det funkar i dag börjar patienten digitalt, beskriver sina problem, och i den beskrivningen sker en triagering (medicinsk bedömning) i vårt system och så kommer en rekommendation fram som exempelvis säger att "vi tycker att du ska träffa en sjuksköterska på vår vårdcentral, de här tiderna finns lediga", eller "vill du träffa läkaren du träffade förra månaden finns den här tiden ledig", säger Erik Hjelmstedt.

Men de svenska allmänläkarnas förening (Sfam) ser med viss oro på att nätläkarföretag etablerar egna vårdcentraler.

– Risken, om man gör så att de här vårdcentralerna får en mer digital profil, är att det är unga och friska som drar sig till de här vårdcentralerna, och att gamla och sjuka, de som har svårt med språket och så vidare, inte söker sig dit utan hamnar på vanliga vårdcentraler, säger Magnus Isacson, ordförande i Sfam.

– Då blir det ett snett uppdrag som potentiellt ekonomiskt gynnar nätläkarbolagen och deras mer digitala vårdcentraler.

Stor peng – liten insats

Han framhåller att systemet fungerar som så att vårdcentralen får en summa pengar för varje patient som listar sig där.

– Om det blir så att väldigt många är friskare, med behov av enklare och snabbare kontakter, är risken att man får en stor listningspeng för en liten insats. Samtidigt som dessa friskare patienter "listar av" sig från andra vårdcentraler – och kvar där blir de med större vårdbehov, vilket blir tyngre och svårare ekonomiskt för de vårdcentralerna.

Såsom ersättningssystemet är utformat krävs det för att ekonomin ska gå ihop att en vårdcentral har en grupp med lite friskare patienter som inte söker så ofta, säger Magnus Isacson.

– Deras listningspeng finansierar delvis vården för de mer sjuka.

Men Kry tycker att oron är obefogad. Det är en myt att framför allt friskare och yngre söker vård via appen, enligt Erik Hjelmstedt.

– Bland dem som använder oss rent digitalt i dag är det centrerat runt medelålders och lite yngre, i huvudsak småbarnsfamiljer. Det finns en större tonvikt på kvinnor än på män och på storstadsregioner än landsbygd. Med det sagt så har vi även manliga patienter som är 80 år från Norrland som använder oss digitalt. Sedan är det klart att de som är multisjuka och förväntar sig fullt stöd för sin avancerade diabetes vänder sig inte till oss i dag.

Ta ett helhetsansvar

Däremot vänder de sig till befintliga vårdcentraler, som exempelvis Helsas, säger han.

– Vi kommer att få ett bredare tvärsnitt från Sveriges demografi i och med det här förvärvet. Och det kanske gör att vi vidareutvecklar vissa saker snabbare än vad vi gjort annars, säger han.

Magnus Isacsons förhoppning är att nätläkarföretagets vårdcentraler ska fungera som ett komplement till befintlig primärvård.

– Om de lyckas att på ett ansvarsfullt sätt integrera vanlig fysisk vård och digital vård och tar ett helhetsansvar för både de sjukare, de som har språksvårigheter och funktionshinder, liksom för bvc, hemsjukvård och allt annat som ingår i ett vanligt vårdcentralsuppdrag, då ser jag inga nackdelar med det utan då är det ju ett steg i rätt riktning, säger han.