Ökningen av elektronikskräp kommer främst från ökad konsumtion, att produkterna har kort livstid och att det finns få möjligheter att reparera elektronikprylarna, enligt rapporten. Den största uppgången syns i kategorin temperaturreglerande apparater, vilket visar på ökade levnadsstandarder i en del låginkomstländer.
I Sverige slängdes 20,1 kilo så kallat e-avfall, till exempel datorer och mobiltelefoner, per person under 2019 och 58 procent av det återvanns. I Finland slängdes 19,8 kilo per person i genomsnitt, i Norge blev 26,0 kilo per person till avfall och i Danmark 22,4 kilo.
I Europa var genomsnittet 16,2 kilo e-avfall per person under 2019, varav 42,5 procent återvanns. I Oceanien slängdes 16,1 kilo elektronik per person och 8,8 procent återvanns. I Nord- och Sydamerika handlade det om 13,3 kilo per person, och återvinningen låg på 9,4 procent.
Det elektroniska avfallet innebär stora risker för både hälsan och miljön, rapporterar Vetenskapsradion. I många länder innebär hanteringen av elavfallet allvarliga hälsorisker för både de som arbetar med det och för barn som bor, arbetar och leker i närheten.