Framför allt är det el och drivmedel som sänker den allmänna prisbilden, minus 16 respektive 21 procent på ett år. Även kläder, skor och kultur, typiska varor och tjänster som påverkats hårt av coronakrisen, faller i pris, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Däremot stiger matpriserna och det i en rejält tilltagande takt, upp 3,5 procent på ett år. Det är också den bransch som tydligast haft stigande försäljning i pandemins spår.

– Mat och fixa-hemmet-varor stiger, det är inte så jättekonstigt faktiskt, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Efterfrågan styr

Prisförändringarna är helt enkelt till vissa delar efterfrågestyrda.

Visserligen drivs matpriserna av dyrare import när kronan har försvagats. Men hög efterfrågan påverkar också.

– Det är lättare för livsmedelsbutikerna att höja priserna när efterfrågan är väldigt hög. Periodvis har det också varit brist på vissa varor, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Speciellt frukt och grönt har blivit rejält mycket dyrare, plus nio respektive drygt fem procent. Speciellt citrusfrukter har dragit i väg med runt 30 procent. Salladsfatet, tomat, gurka och sallad, har stigit med över tio procent i pris. Grisköttet har blivit tolv procent dyrare, nötkött sex procent mer kostsamt.

Dyrare kaffe

Kaffet har i sin tur stigit åtta procent på ett år.

Den samlade inflationen, prisförändringarna på årsbasis, var i april minus 0,4 procent, jämfört med plus 0,6 procent i mars, enligt SCB.

Senast Sverige hade minuspriser var 2015, men det var då drivet av fallande räntor. Minusinflation, rensat för räntor (KPIF), har aldrig noterats förut, åtminstone inte efter 1987, så långt tillbaka SCB har siffror.

SCB konstaterar att den ekonomiska krisen har ställt till det i mätningen eftersom konsumtionen av vissa tjänster/varor i det närmaste har upphört.

– Det gör att det saknas priser på tre procent av varukorgen, säger Torbjörn Isaksson.

Ingen sänkning

Men trots den rekordlåga inflationen tror varken Stråberg eller Isaksson att Riksbanken kommer att sänka styrräntan. Riksbanken självt har också flaggat för att sänkt ränta i det här läget inte hjälper den fallande ekonomin.

Och även fast prisbilden nu slagit om ordentligt, så tonar Torbjörn Isaksson ner risken för deflationstendenser i ekonomin, en utveckling som ekonomer brukar varna för eftersom sådant har en tendens att få ekonomin att stanna av ännu mer, när folk slutar att konsumera.

– Några sådana tendenser ser vi inte ekonomin, säger han och pekar på att inflationen, exklusive energipriser, ändå låg på plus en procent i april.

Men den risken kan komma, om bostadspriserna börjar falla ordentligt, enligt Isaksson.