– Upprörande, säger Johan von Schreeb, läkare och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet, som arbetat för WHO i en mängd katastrofdrabbade länder.

– Det kommer att påverka covidinsatsen, främst i länder med svaga hälsosystem.

USA:s bidrag till WHO uppgick i fjol till motsvarande 5,5 miljarder kronor av den totala budgeten på cirka 60 miljarder kronor, enligt tidningen The New York Times. Frysningen kommer inte att stjälpa WHO, men den är ett allvarligt slag i en situation då behovet av globala hälsoinsatser växer.

– Om man inte har WHO på plats finns det risk att beslutsfattare agerar mer av politiska skäl, till exempel genom att införa utegångsförbud i fattiga länder, vilket gör att folk inte kan skaffa sig mat för dagen. WHO är en röst för rimliga, evidensbaserade beslut.

Rapportera utbrott

von Schreeb, vars forskargrupp har ett nära samarbete med WHO, säger att han genom sina år som läkare i katastrofområden kommit att förstå vikten av institutioner som just Världshälsoorganisationen. WHO förvaltar exempelvis det internationella hälsoreglemente som togs fram i Paris på 1850-talet efter två stora kolerautbrott. Det stipulerar att medlemsländerna måste rapportera utbrott om samhällsfarlig sjukdom – något som är högaktuellt i ljuset av det nya coronaviruset.

Tack vare reglementet har bland annat smittkoppor utrotats.

– WHO behövs också för att stärka svaga hälsosystem. Jag har själv arbetat för WHO i Västafrika under ebolautbrottet 2014 och i Irak och Jemen. På de mest utsatta platserna i världen finns det nästan alltid ett WHO-kontor, säger von Schreeb.

TT: Vad säger dina kontakter i WHO om USA:s agerande?

– De flesta bara skakar på huvudet. Det är konstigt att meddela ett sådant här beslut vid en presskonferens, att inte ta det i en förhandling som vuxna människor.

Kritik i efterhand

Huruvida USA:s president har en poäng i sak, att WHO faktiskt varit för eftergivet mot Kina, kan von Schreeb inte uttala sig om. Han säger att det är svårt för WHO att agera vid en pandemi utan att klandras.

– Är man för alarmistisk får man ju också kritik, det finns liksom ingen acceptabel lagom linje som godkänts av alla. Hur WHO än agerar kommer de att bli kritiserade, men det ingår i uppdraget, påpekar han.

– Men att som USA säga att man ska utvärdera WHO mitt under pågående kris känns galet. Jag undrar vad som kommer att avgöra om USA tänker fortsätta att ge stöd. Man får inte glömma att det även ligger miljontals vaccinationer av barn och utrotning av polio i vågskålen.

Solidariska bidrag?

Han noterar dock att Kina är en allt viktigare global maktspelare och att politik alltid skuggar staters hälsobeslut vid pandemier.

Det är oklart om USA:s bidragsstopp till WHO är permanent eller tillfälligt. Beslutet har kritiserats av bland andra FN:s generalsekreterare António Guterres, EU:s utrikeschef Josep Borrell – och Kinas ledning.