Promenadfart gällde vid sekelskiftet

I bilismens ungdom kunde hastighetsbegränsningen vara sex kilometer i timmen. I dag går det som bekant betydligt fortare. Men så är också vägarna säkrare.

Reglerna för fordonens hastighetsbegränsningar har ändrats flera gånger genom åren.

Reglerna för fordonens hastighetsbegränsningar har ändrats flera gånger genom åren.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-06-15 08:20

Maria Krafft är måldirektör på Trafikverket och har koll på hastighetsbestämmelser. I dagens trafik går mobilitet och säkerhet hand i hand.

– På två plus ett-vägar, med vajerräcken mellan, är begräsningen 100 kilometer i timmen jämfört med 80 på mötesvägar. Du kommer alltså fram fortare på de säkrare vägarna, säger hon.

Flaggvakt

Långt före bilarnas verkliga intåg infördes lagar för att höja säkerheten när fordon rullade på vägarna. Redan år 1844 i Storbritannien stipulerades i lag att en flaggvakt skulle gå 100 meter före varje landsvägsångvagn och senare även motordrivet fordon. Maxhastigheten var 6 kilometer i timmen.

Begreppet fortkörning är nästan lika gammalt som gatan. Redan år 1904 bötfälldes ett fordon i Sverige. Då var det en spårvagn som körde för fort, enligt Stockholms Dagblad. Men de första hastighetsbegränsningarna för bilar kom först två år senare. I den första förordningen står det:

”Automobil får icke framföras med större hastighet än som motsvarar i stad, köping och annat tättbebyggt samhälle: 15 kilometer under dagsljus och 10 kilometer vid mörker eller dimma samt annorstädes: 25 kilometer under dagsljus och 10 kilometer vid mörker eller dimma, allt i timmen.”

Ambulanser och brandfordon var dock undantagna påbudet.

Fri fart

Under årens lopp kom och gick olika hastighetsbegränsningar. År 1930 släpptes farten fri och det dröjde till 1955 innan det blev hastighetsbegränsning i tätorter med 50 kilometer i timmen. Vid högertrafikomläggningen 1967 infördes fartgränser på alla vägar.

Sedan tog det ytterligare ett år innan man beslutade om hur fort vi skulle få köra på våra motorvägar. 130 kilometer i timmen bestämdes, men två år senare sänktes topphastigheten till 110 kilometer i timmen.

Sedan dess har reglerna ändrats flera gånger. Trafikverket arbetar ständigt med att anpassa hastigheterna på våra vägar. På vissa trafikleder sänks den, på andra höjs den. Hastighetsbegränsningen sätts efter vägens utformning och trafiktryck. Nollvisionen gäller.

– Om du krockar ska du kunna kliva ur bilen och klara dig. Ju säkrare väg, desto bättre tillgänglighet och mobilitet, säger Maria Krafft.

I städerna rekommenderas max 30 eller 40 kilometer i timmen. Coronapandemin har inte påverkat dödstalen i april, berättar Maria Krafft, men de var lägre än vanligt i mars. I fjol omkom totalt 221 människor i trafiken.

Fartfakta

+Väghållaren bestämmer vilka hastighetsbegränsningar som ska gälla. Det kan vara Länsstyrelsen, Trafikverket, kommunen eller en enskild väghållare. Inte helt fritt dock – lagar och regler ska följas. Max 50 kilometer i timmen i tätbebyggt område och max 70 kilometer i timmen utanför, är bashastigheterna som gäller om det inte finns skyltar som anger annat.

+I samband med högertrafikomläggningen den 3 september 1967 sänktes fartgränsen för bilar överallt. 40 kilometer i timmen gällde där det annars var 50 kilometer i timmen, 90 kilometer i timmen på motorvägar, 60 kilometer i timmen på övriga vägar inklusive motortrafikleder.

+Minst 100 liv kan räddas varje år om alla håller hastighetsgränserna, enligt Trafikverket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!