Doften från en solvarm grusväg väcker minnen av blom- och smultronplockning i vägrenen, cykelturer till badstranden och utflykter med fikakorgen. För många som bor på landet är grusvägen det som erbjuds i transportväg och även om belastningen är låg är vägarna viktiga både för dem som bor vid dem, men också för jord- och skogsbruk.

– De flesta grusvägar är bra som vägar. Det finns ingen ambition att bygga bort dem, även om de är dyrare i underhåll än vad de asfalterade är, säger Magnus Ljungberg, nationell samordnare för grusvägar på Trafikverket.

Uppstått ur behov

Riktigt gamla grusvägar har växt fram naturligt för att människor har rört sig där.

– Från början har de varit stigar som successivt har breddats. Så småningom har man lagt på grus. Det fungerar oftast fint, säger Magnus Ljungberg.

Mer moderna grusvägar, ofta anlagda av skogsbolag, byggs däremot enligt konstens alla regler. Då gräver man ut, schaktar, fyller och terrasserar, lägger ned trummor för vattenavrinning och avslutar med en ordentlig överbyggnad av packat grus.

– Skogsbolagen ansvarar för merparten av alla skogsbilvägar i landet. De måste hålla hög kvalitet för att klara de tunga skogsmaskinerna och underhålls noga.

Våren är knepigast

Just regelbundet underhåll är a och o för att bibehålla säkerheten och komforten. Våren är den känsligaste tiden i en grusvägs årscykel. När vintern släpper sitt grepp och tjälen går ur jorden är risken för skador och sättningar som störst. Då bör helst inga tunga fordon köra på dem.

– Det är också då det mesta arbetet sker. Man måste hyvla, fylla på med grus och sedan salta för att de inte ska damma, förklarar Magnus Ljungberg.

Att de dammar är det största bekymret. Förr i tiden sprutade man lut på vägarna – många minns säkert den speciella lukten – men det är billigare och minst lika effektivt med kalciumklorid.

Inte poppis hos alla

Några som uppskattar grusvägar extra mycket är ryttare, joggare och den romantiskt lagda sommarstugeägaren. Motorcyklister, bilentusiaster och yrkeschaufförer är kanske inte lika förtjusta i dem.

Nyligen kom siffror från Motormännen som visade att kostnaden för stenskott har fyrdubblats på 15 år. En siffra från 2017 gör gällande att landets bilägare lade 1,6 miljarder på att laga bilrutor. Statistik från Motormännen visar också att grus var en bidragande orsak i var fjärde olycka utanför en tätort där en motorcyklist skadats allvarligt. Men då handlar det om lösgrus på en asfalterad väg. Varken stenskott eller mc-olyckor är något stort problem på rena grusvägar.

– Stenskott är i huvudsak ett bekymmer i samband med mötande trafik och det har man sällan på en grusväg – i alla fall som kommer med fart. Motorcyklister kör mycket lite på grusvägar och försiktigt när de gör det, säger Magnus.

Själv gillar han grusvägar men erkänner att han är något yrkesskadad.

– Så fort jag kör på en börjar jag bedöma hur väl underhållet fungerar. Om det inte borde hyvlas och saltas något, skrattar han.