Brottsligheten är internationell och rörlig på ett helt annat sätt än för 10–15 år sedan. Det gör att även rättsinstansernas arbete för att stävja verksamheten har tvingats bli mer internationellt.

– - Vi har ju jobbat så här ett bra tag, fast det har kanske inte varit så uppmärksammat för att det inte har varit så stora tillslag varje gång. Men den här typen av samarbeten har funnits länge, säger Solveig Wollstad och lägger till att det varit ovanligt intensivt sedan kommunikationstjänsten Encrochat knäcktes för snart ett år sedan.

Och nu har minst 800 personer gripits i den internationella operationen "Trojan Shield/OTF Greenlight", som baseras på information från den krypterade plattformen Anom. 155 av dem greps inom ramen för den svenska delen av operationen.

"Kort om tid"

Varför just Sverige grep så många är inte helt lätt att svara på, säger Solveig Wollstad, som är chef för den svenska avdelningen på EU-myndigheten Eurojust.

– Men jag kan tänka mig att det är för att svensk polis har varit väldigt aktiv. Sedan är det förmodligen mer eller mindre en slump vilka som har använt den här tjänsten.

I det här fallet fanns inte mycket tid att förbereda varken svenska eller internationella instanser på vad som var på gång inför det stora tillslaget i början av veckan.

– Det helt nyligen som vi blev inblandade. Det var någon vecka före tillslag.

EU-myndigheten Eurojusts roll är att underlätta samarbetet med juridiska myndigheter, åklagarmyndighet eller undersökningsdomare i andra länder för att få det att fungera smidigt.

– Och de behöver ju också tid att förbereda sig, så vi hade ju alla ganska kort om tid, men så är det ibland, säger Solveig Wollstad.

Drar lärdomar

Det finns likheter, men också skillnader, om man försöker jämföra veckans insats, som baseras på uppgifter från kommunikationstjänsten Anom, med tillslagen efter att Encrochat knäckts.

– Där var ursprunget Frankrike som bildade en gemensam utredningsgrupp med Nederländerna, och de fick tillstånd att knäcka detta och delade med sig till andra länder.

Då gjordes inga tillslag i Sverige, utan det handlade om att ta del av vad fransmännen hade i sin undersökning.

Den här gången handlade det i stället om snabba insatser med husrannsakningar i flera länder och beslag och gripanden av personer. Men det går ändå att dra lärdomar från Encrochat, bland annat hur information ska överföras och hur kontakter mellan olika internationella rättsliga myndigheter ska fungera.

– De juridiska myndigheterna måste vara inblandade och fatta beslut i det land det berör. Och det har varit vår del i det hela så här långt när det gäller Anom, säger Solveig Wollstad.

Stor organisation

Det finns ännu ingen övergripande bedömning av hur bra bevisningen i Anom-materialet är. Det är för tidigt att avgöra, enligt Solveig Wollstad.

– Det pågår en rad förundersökningar i Sverige och det är ju olika åklagare som leder dem. Och det är ju de som gör bedömningarna av hur användbart detta är och vad de ska be om tillstånd för att använda, om det behövs. Alla sådana bedömningar gör de i respektive mål och ärenden. Det är inget vi är insatta i på europeisk nivå.

Att tillslagen kom just nu är en avvägning mellan när det är nödvändigt att göra en insats för att förhindra brottslighet och när det är praktiskt lämpligt, säger hon.

– I det här fallet är det ju en väldigt stor organisation, så polisen har ju gjort ett fantastiskt bra jobb som har samordnat det här.