Astra Zeneca har tidigare kritiserats för otillräckliga leveranser och bristande produktionskapacitet. Men den nuvarande "pr-krisen" handlar främst om två saker. Dels har flera EU-länder, inte Sverige, pausat vaccinationerna med Astravaccinet efter larm om misstänkta biverkningar. Dels meddelade läkemedelsjätten på torsdagen att EU får runt hälften så många doser de närmaste månaderna.
Totalt går Sverige miste om nära 3,3 miljoner vaccindoser, vilket Folkhälsomyndigheten klargjorde under fredagskvällen efter att tidigare under dagen ha angett cirka 2 miljoner färre doser.
Under dagen sade vaccinsamordnaren att det påverkar Sveriges chanser att nå "midsommarmålet" — att alla vuxna ska ha erbjudits vaccin till halvårsskiftet.
Anledningen är att länder som Storbritannien och USA stoppar vaccinleveranser till EU genom exportförbud. Något som får Richard Bergström att se rött.
– Vi tog för givet att USA skulle vara med på att vi har öppna gränser, säger han.
EU har satsat på Astravaccinet från början. Långt före godkännandet investerade unionen i Astra Zenecas vaccinproduktion genom ett så kallat förköpsavtal.
EU sköt till stora pengar i utbyte mot en reservation vaccindoser. På samma sätt gjorde EU med flera andra vaccintillverkare.
Ångrar inte investering
Richard Bergström, som varit medd och förhandlat avtalen från EU:s sida, ogillar verkligen uttrycket "att lägga alla ägg i samma korg".
Men han tycker knappast att EU har gjort det med Astra Zeneca. Och de "ägg" som EU har lagt i "Astra-korgen" har knappast varit för många. Vaccinet fungerar ju bra mot covid-19, enligt Richard Bergström.
– Det är väl värt pengarna, absolut. Så jag ångrar inte det, säger han.
Att just Astra Zeneca verkar ha drabbats av många problem kan ha att göra med läkemedelsjättens relativt små erfarenheter som vaccinföretag.
– Vaccinet från Astra Zeneca är egentligen utvecklat av Oxforduniversitetet i Storbritannien och universitet är inte vana vid att skaffa vaccin till hela världen. Utan att gå in på detaljer har detta ställt till med några problem, säger Richard Bergström.
TT: Borde EU i sina investeringar tagit större hänsyn till att Astra Zeneca inte har stora erfarenheter av vaccintillverkning?
– Nej, det tycker jag inte. För alla de här företagen fanns frågetecken. Men om jag ska vara självkritisk, och det tycker jag att man ska vara, så borde EU varit mer misstänksamt när vi planerade och kanske förutspå att exportförbud skulle komma. Men själva avtalen kunde inte skrivas på ett annat sätt.
"Inte kalla kriget"
Även om Astra Zeneca borde varit tydligare med sina förpliktelser gentemot andra länder är Richard Bergström ändå mest bekymrad över exportförbuden.
– Kanske borde EU bunkrat mer av sådant som USA vill ha, men vilken signal hade det gett? Att vi inte litar på USA? Det här är faktiskt inte kalla kriget, säger han.
TT: I efterhand, med respekt för att ni inte visste. Hade det varit bättre om EU lagt pengarna som investerades i Astra Zeneca på ett mRNA-vaccin, till exempel från Pfizer eller Moderna?
– Nej. Hur skulle vi kunna veta det? Om vi hade gjort så hade det blivit en "outcry" bland vaccinforskare och experter. Det hade blivit otroligt mycket kritik för man visste inte då att mRNA-vaccinen skulle fungera så bra som de har gjort.