Först en bit in i 2022 har Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) nått upp till samma nivå som vi hade före coronakrisen, enligt Håkan Frisén.
– Men ska du ha ner arbetslösheten till samma nivå som före krisen kan det behövas tre år till, tror jag, säger han till TT.
Arbetslösheten väntas enligt storbankens prognos Nordic Outlook skena iväg upp till 14 procent i höst, för att 2021 backa något till 11 procent i genomsnitt.
BNP-ras på 14 procent
Coronapandemin och smittskyddsåtgärder slog i början av andra kvartalet ut en femtedel av svensk ekonomi, enligt SEB:s beräkningar. För hela andra kvartalet innebär det ett BNP-ras på 14 procent.
En viss återhämtning väntas därefter under hösten. Och sammantaget beräknas BNP i år falla med 6,5 procent, tror SEB:s ekonomer. Detta BNP-fall för helåret skulle bli – bortsett från de värsta åren under första respektive andra världskriget – den brutalaste nedgången för svensk ekonomi på 150 år.
Som de flesta prognosmakare varnar dock Frisén för att beräkningarna i Nordic Outlook utgår från mycket osäkra scenarion. Utvecklingen kan bli betydligt värre, men också utvecklas i en något mindre smärtsam riktning.
För att bättre kunna följa utvecklingen och göra bättre bedömningar av pandemin har en grupp medarbetare på SEB inlett ett samarbete med externa experter på smittskydd och virologi.
– Vi har ett litet sådant experiment, eller ett projekt, på banken. Men vi har inte sett riktigt vad som kommer ut av det. Det är något vi tittar på om vi kan ha nytta av, säger Frisén.
Belåningsgraden ökar
En viktig faktor för återhämtningen är att de stora finans- och penningpolitiska stödåtgärderna i krisen får genomslag. SEB:s prognos bygger bland annat på att ungefär hälften av alla som nu har permitterats i krisen kan gå tillbaka i tjänst när återhämtningen kommer.
Frisén tror att det under hösten kommer att klarna hur det går med den saken.
Coronakrisen innebär även en ökad risk för finansiella problem i svensk ekonomi, när belåningsgraden bland redan högt skuldsatta hushåll och kommersiella fastighetsbolag drar i väg uppåt samtidigt som en ny våg av arbetslöshet och butiksdöd sveper över landet.
Frisén är mest oroad för följderna av problem på fastighetsmarknaden, som befaras leda till "påfrestningar i banksystemet".
Hot mot banksystem
Fastighetsmarknaden präglas nu av utbredda finansieringsproblem och osäkerhet om framtida vakansgrader efter en utdragen period präglad av överetablering av köpcenter och butiker. Låga räntor och bra direktavkastning på fastigheter har enligt Frisén skapat "en nästan overkligt gynnsam miljö", som coronakrisen satt punkt för.
– Om det här späs på väldigt mycket är det den typen av kreditförluster som är stora hot mot alla banksystem i världen, åtminstone i Europa och USA, säger Frisén.
Han bedömer att utvecklingen avgörs av hur det går för en handfull nyckelspelare på cirka fem till sju fastighetsbolag.
– 1990-talskrisen började ju med en fallering på den kanten, som sedan spred sig i systemet.