Till största del stämmer svensk lag överens med barnkonventionen. Men ett 30-tal undantag finns enligt en statlig utredning. Här är några exempel på sådant som strider mot barnkonventionen i svensk lag i dag:

• att föräldrar som inte har varit gifta vid barnets födelse inte automatiskt ges gemensam vårdnad om barnet.

• att domstol inte kan döma till gemensam vårdnad vid skilsmässa/separation, även om det är det bästa för barnet, om båda föräldrarna säger nej till det.

• att asylsökande och barn utan tillstånd att vistas i landet inte har skolplikt.

• att kalla barn till mönstring innan de har fyllt 18 år.

Sämre skydd vid sexbilder

Även följande förhållanden strider mot barnkonventionen:

• att barn som har avslutat sin pubertetsutveckling har ett sämre skydd mot att utnyttjas i sexfilm eller på sexbilder än vad andra barn har.

• att låsa in barn utan en bra anledning, vilket kan göras genom lagen om utlänningskontroll.

• att barn under 15 år, som blir inlåsta enligt exempelvis lagen om vård av unga, inte själva kan överklaga beslutet till domstol.

• att kommunerna inte har en skyldig att ge barnomsorg på ovanliga tider, "nattis".

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP), som ansvarar för frågor om barns rättigheter, konstaterar att Sverige har arbete kvar att göra.

– Barns rättigheter är mer än vackra ord på ett papper. Jag är glad och stolt att vi har gjort barnkonventionen till svensk lag, men vi kommer också ibland att behöva gå in i specifika lagparagrafer för att göra ändringar, säger Åsa Lindhagen.

Stark föräldrarätt

Regeringen kommer nu att titta närmare på och analysera barnkonventionsutredningens slutsatser. Ett problem som Åsa Lindhagen lyfter är föräldrarätten som väger tungt i svensk lag.

– Vi har en väldigt stark föräldrarätt i Sverige och den trumfar ibland barns rättigheter och kan orsaka problem, säger hon.

En annan fråga som ministern vill framhålla är skyddet mot sexuella övergrepp i digitala medier.

– Där finns luckor som skulle behöva täppas till och där pågår en utredning som regeringen tillsatt. Men barnkonventionsutredningen lyfter ytterligare frågor som vi behöver ta vidare.

TT: Det ser ut som att det är en hel del komplicerade lagändringar som behöver göras. Vad har ni för tidsperspektiv?

– Det är svårt att säga i dagsläget. Det kan finnas vissa punkter där det är lättare att komma fram och andra där det är svårare, säger Åsa Lindhagen.

Vill få återkomma

TT: Ska asylsökande och papperslösa barn ha skolplikt?

– Det är en intressant fråga. Utgångspunkten är att barns rättigheter gäller alla barn, och barn ska heller inte lastas för de beslut föräldrar tar. Det är en viktig fråga som tas upp.

TT: Så det kommer ni att jobba för?

– Vi har tagit emot utredningen. Nu får vi analysera de olika delar som finns. Vad vi gör i de olika delarna får vi återkomma till.

TT: Ska ingen kallas till mönstring före 18-årsdagen?

– Det är sådana frågor vi kommer att få återkomma till.

Även om Sverige kommer till ett läge där barnkonventionen fullt ut överensstämmer med svensk lag kan politiken inte luta sig tillbaka, enligt Åsa Lindhagen.

– Det kommer att finnas ett ständigt återkommande behov av att se över lagstiftningen och vad det finns för behov att stärka barns rättigheter. Det är inte ett arbete som kommer att upphöra.