Svenskarnas kontantuttag minskar – igen

Svenskarna ratar sedlar och mynt till fördel för det kontantlösa betalandet. På ett år har kontantuttagen gått ner med tio procent, enligt en ny undersökning.

Kontantuttagen i Sverige minskar, enligt en undersökning. Arkivbild.

Kontantuttagen i Sverige minskar, enligt en undersökning. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-04-19 20:15

– Det bekräftar den trend som funnits i Sverige ett tag, att konsumenterna i stället använder digitala lösningar att betala med, säger Johan Nilsson, kund- och marknadschef vid Bankomat AB, som gjort undersökningen Kontantbarometern.

Svenskarna tog ut 42,5 miljarder kronor i Bankomats uttagsautomater under andra halvåret 2019 och i genomsnitt tog varje svensk ut 686 kronor i månaden. Vid motsvarande period året innan låg uttagen på totalt 47 miljarder kronor, eller 766 kronor per person och månad.

Johan Nilsson tror att antalet uttag minskar på grund av att de digitala lösningarna, som till exempel betalkort och betalappar, är smidiga.

– Konsumenterna använder helt enkelt det som är enkelt och bekvämt. De nordiska länderna – och framför allt Sverige – står ut i användandet av digitala betalmedel. I resten av världen är kontantanvändandet fortfarande stort, säger han.

"Ett sårbart samhälle"

Men trots att kontantanvändandet minskar märks det av ett missnöje så fort en uttagsautomat plockas bort.

– En stor del av befolkningen har inte tillgång till nya digitala betalningsmetoder, så det finns fortfarande ett behov av att kontanter går att använda, säger Johan Nilsson.

Det digitala utanförskapet är också något som nätverket Kontantupproret har tagit fasta på. Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson tagit initiativ till nätverket.

– Det är en stor grupp som lämnas utanför eftersom att alla inte äger eller kan använda en smartphone eller ett bankomatkort. Ett samhälle utan kontanter är sårbart, framför allt i krissituationer då de digitala betalmetoderna kanske inte fungerar, säger Björn Eriksson.

Kontanter som reservalternativ

Han anser också att enbart digitala betalmedel leder till ett övervakningssamhälle.

– Det är en integritetsfråga. Om det bara finns digitala betalsystem i ett samhälle skapas ett perfekt övervakningssystem, kontanter går inte att spåra på samma sätt.

TT: Men om svenskarna visar ointresse för kontanter, behövs de verkligen då?

– Det handlar inte om att ta bort de digitala betalmedlen, jag använder själv betalkort och Swish. Men nu är vi vid ett vägskäl där vi ska bestämma om de olika systemen kan leva sida vid sida. Kontanterna måste finnas kvar som ett reservalternativ, säger Björn Eriksson.

Fakta: Så har undersökningen gjorts

Statistiken som undersökningen Kontantbarometern bygger på är de samlade uttagen och insättningarna från Bankomats kontantautomater i Sverige. Beräkningen av genomsnitt per person bygger på SCB:s statistik över hela Sveriges befolkning.

Kontantbarometern per län

Uttag per person och månad under andra halvåret 2019 i varje län.

Skåne: 787 kr

Stockholms län: 729 kr

Västra Götaland: 725 kr

Västmanland: 721 kr

Värmland: 704 kr

Gotland: 679 kr

Kalmar län: 677 kr

Dalarna: 674 kr

Östergötland: 655 kr

Södermanland: 652 kr

Gävleborg: 649 kr

Blekinge: 646 kr

Västernorrland: 645 kr

Jönköpings län: 641 kr

Norrbotten: 620 kr

Halland: 619 kr

Kronoberg: 604 kr

Örebro län: 599 kr

Jämtland: 565 kr

Uppsala län: 502 kr

Västerbotten: 405 kr

Hela landet: Hela landet 686 kr

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!