Sverige öppnar kunskapscentrum om Kina

Sverige upprättar ett nationellt kunskapscentrum om Kina för att öka kunskapen om hur landet agerar här och i övriga världen.
–Det är viktigt att förstå hur Kina fungerar på djupet för att vara bättre rustade i vår relation, säger utrikesminister Ann Linde till TT.

Regeringen har beslutat om att upprätta ett kunskapscentrum om Kina. Arkivbild.

Regeringen har beslutat om att upprätta ett kunskapscentrum om Kina. Arkivbild.

Foto: Maja Suslin/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-06-25 18:30

Regeringen fattade beslutet om att upprätta ett nationellt kunskapscentrum om Kina i Sverige tillsammans med samarbetspartierna Centerpartiet (C) och Liberalerna (L).

Verksamheten kommer att ligga under Utrikespolitiska institutet (UI) och det huvudsakliga syftet är att ta fram underlag för regeringen och statliga myndigheter.

– Kina har ökat sin betydelse under så lång tid. Det innebär en massa utmaningar men också möjligheter, säger Ann Linde (S).

Kinastrategi

Kunskapscentrumet är en fortsättning på den Kinastrategi som regeringen presenterade förra året. Då slogs bland annat fast att det finns för lite kunskap i Sverige om hur Kina agerar. Riksdagspartierna antog skrivelsen men kritik har kommit bland annat från Vänsterpartiet (V) och Moderaterna (M).

M-ledaren Ulf Kristersson och partiets utrikespolitiske talespersonen Hans Wallmark skrev i en debattartikel i Expressen att strategin "snarare är en nulägesbild över Sveriges förbindelser med Kina – inte en strategi för hur vi bör agera framåt, i ett allt svårare läge".

Centrets uppgift blir att ta fram kunskap främst om hur Kina påverkar Sverige, enligt Linde handlar det bland annat om direktinvesteringar, företagsförvärv och studentutbyte. Det kommer även att knyta till sig ett nätverk av experter.

– Det är viktigt att förstå hur Kina fungerar på djupet och hur de agerar för att vara bättre rustade i vår relation med Kina, att vi förstår en så stor och viktig aktör, säger Linde.

Två till planeras

Förhoppningen är att ha en kanslichef på plats under 2020. I år tilldelas forskningscentrumet fyra miljoner kronor, året därpå åtta miljoner och under 2022 – då verksamheten ska vara helt på plats – tilldelas det tolv miljoner kronor.

Utrikesdepartementet har kommit fram till att UI är den bästa placeringen för centret.

– Det är bland annat för att det finns en Kinakompetens där, säger Linde.

På sikt är planen att även upprätta liknande center för Ryssland och Östeuropa samt för nedrustning av kärnvapen. Tanken är att dessa ska ha en hög grad av självständighet gentemot regeringen och UI.

Inga sanktioner

Riksdagens EU-nämnd har drivit på för ekonomiska sanktioner mot Kina, bland annat på grund av landets beslut att införa säkerhetslagar i Hongkong. Frågan togs upp av Linde på det senaste mötet med EU:s utrikesministrar men vann inte bifall. I stället landade man i ett uttalande där EU uttryckte stor oro över säkerhetslagarna som man anser inte följer internationella överenskommelser.

– Där var vi helt ensamma, det fanns inget annat EU-land som stödde det. Däremot är det naturligtvis en fråga som man alltid måste ta upp och det gör vi alltid, säger Ann Linde.

Fakta: Nationellt kunskapscentrum om Kina

Det nationella kunskapscentrumet om Kina ska bestå av ett kansli bestående av en chef och sex till åtta anställda.

Centrumet ska jobba med sex sektorer: Kinesiska maktförhållanden, utrikespolitik och internationella relationer, forskning, teknologi och innovation, investeringar och företagsförvärv samt säkerhets- och närområdesfrågor.

En expertgrupp ska knytas till kansliet som även ska skapa internationella nätverk.

Huvudsyftet med centrumet är att skapa underlag för regeringskansliet och myndigheters behov.

Källa: Regeringen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!