– Hur djup blir krisen? Jag vet inte. Hur länge håller den på? Jag vet inte. Men jag vet vad vi måste göra. Vi måste övervintra. För jag har redan bestämt mig för att det finns ett liv efter corona, säger Johan Torgeby, SEB:s vd till TT.
Oro för politiska spänningar
Fast han är samtidigt orolig.
– Jag är väldigt orolig för vidare negativa konsekvenser än det som i dag är mitt framför ögonen, säger han.
Inte minst känner han oro för de politiska spänningar som skapas i pandemins spår, inte minst på oljemarknaden och i världshandeln.
– Det finns massor av maktförskjutningar, säger han.
Han räknar med en delvis ny världsordning när livet efter corona tar form, bland annat präglad av ökad krisberedskap.
– Hur ska vi se på statens roll i framtiden? I spenderande på offentliga institutioner som sjukhus och beredskap. Jag tror att det kan ha långtgående konsekvenser, säger han.
Torgeby har just haft en webbsänd presskonferens, på fysiskt behörigt avstånd från analytiker och media. Presentationen av SEB:s delårsrapport har präglats av frågor kring stora avsättningar som görs för befarade kreditförluster och stora nedskrivningar av värdet på bankens egna tillgångar.
"Resultatet är ju fantastiskt bra"
Trots de till delar oväntat svaga kvartalssiffrorna lyfter SEB-aktien kraftigt på Stockholmsbörsen, upp med över 8 procent i eftermiddagshandeln på Stockholmsbörsen.
– Första kvartalet är historia. Andra kvartalet vet vi blir stökigt för alla. Men tittar vi på det som påverkar framtida resultat, som räntenettot, ser det faktiskt väldigt bra ut, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.
Torgeby är inne på samma spår. Räntenettot, det banken tjänar på in- och utlåning, lyfter med 16 procent.
– Det underliggande bankmässiga resultatet är ju fantastiskt bra, säger han.
– När det gäller avgifter, från rådgivningsområdet och så vidare, går det också väldigt bra. De tillsammans är 85 procent. Detta är bankens dagliga verksamhet, tillägger han.
Smällen från tradingportföljen avspeglar börsfallet under krisen och så kallade räntemarginaler som spretar åt fel håll i derivatportföljen.
– Det kommer ju tillbaka, om börsen går upp och kreditmarginaler går ihop igen, säger Torgeby.
Kreditförlusterna i kvartalet på sammanlagt nästan 1,5 miljarder består i sin tur till största delen av så kallade reserveringar, som gjorts för att täcka upp för befarade kreditförluster den närmaste tiden.
– Vi tar höjd för att det blir sämre framåt. Det är alltså inte saker som har hänt i första kvartalet, utan saker vi tror kan hända under kvartalen två, tre och fyra, säger Torgeby.
Förslag om utdelning utvärderas
Enligt Torgeby rasade användningen av kreditkort utställda på företagskunder med 62 procent under veckorna 9–12. För privata betal- och kreditkort var nedgången samtidigt 26 procent.
– Men båda segmenten har stabiliserats de senaste 4–5 veckorna, säger han.
Krisen har samtidigt lett till en dryg fördubbling av kreditförfrågningar till SEB hittills i år, upp till 133 miljarder kronor.
SEB meddelar i samband med kvartalsrapporten att storbanken avser att hålla årsstämma den 29 juni. SEB:s styrelse har tidigare i krisen skjutit på stämman och beslutat att utvärdera ett förslag om utdelning för 2019.
SEB riskerar samtidigt att tvingas betala böter på över 4 miljarder kronor för brott mot penningtvättsregler i Baltikum. Det avgörande beslutet om denna sanktionsavgift fattas av Finansinspektionen (FI) som, efter att ha bötfällt Swedbank med fyra miljarder för samma regelbrott tidigare i år, nyligen meddelade att man skjuter på sanktionsbeslutet när det gäller SEB.
Med onsdagens rapportlyft har SEB-aktien sedan årsskiftet backat med cirka 13 procent.