Via ett nytt stödsystem, döpt till Sure, ska mängder av miljarder kunna lånas ut från Bryssel till EU:s medlemsländer.
Tanken är att arbetsgivarna kan dra ned de anställdas arbetstid i ett krisläge och i stället låta staten hjälpa till med lönekostnaden. Liknande system finns redan i flera EU-länder, bland annat Tyskland och Sverige, där regeringen nyligen föreslagit ett rejält utökande av omfattningen på grund av coronaläget.
– Många företag lämnas nu utan inkomster och gör vi ingenting så kommer de att behöva göra sig av med sina anställda, säger Ursula von der Leyen på en presskonferens.
– Det här kommer att hålla folk i arbete. Det kommer att göra det möjligt för företagen att återvända till marknaden med förnyad kraft, säger kommissionsordföranden.
Miljardlån
Det som nu görs centralt från Bryssel är att man öppnar upp för att erbjuda totalt 100 miljarder euro – drygt 1 000 miljarder svenska kronor.
– Sure skapar en andra försvarslinje efter de nationella åtgärderna, förklarar Joost Korte, generaldirektör på EU:s arbetsmarknadsdirektorat i en genomgång av planerna.
Pengarna ska lånas upp av EU-kommissionen, med hjälp av garantier från medlemsstaterna på totalt 25 miljarder euro. Garantierna är ändå det enda som länderna behöver bidra med. Ingen ska behöva lämna över en massa nya pengar till Bryssel för att få systemet att fungera.
– Det finns inget behov av kontanter på förhand, säger Maarten Vervwey, generaldirektör på EU:s finansdirektorat.
"Inte bara flum"
Ursula von der Leyen hoppas på ett snabbt godkännande från medlemsstaterna.
– Dem jag har talat med har varit positiva, säger hon på sin presskonferens.
Svenska EU-parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani (C) är positiv.
"I grunden är jag ingen vän av att EU går in med arbetsmarknadsåtgärder. I dessa utmanande tider så tror jag däremot att det här stödet är nödvändigt för att visa att EU kan leverera riktig solidaritet, och inte bara flum, till de länder som drabbats extra hårt", säger Al-Sahlani i ett uttalande.
Marshall-budget?
Ännu fler gemensamma EU-åtgärder är också på gång. Inte minst handlar det om att rita om den långtidsbudget – förkortad MFF på EU-språket – som ska gälla från år 2021-27 och som EU-länderna hittills inte har kunnat enas om.
Kommissionsordföranden vill nu göra budgeten till huvudvapen i kampen mot coronakrisens ekonomiska effekter.
– Vi måste i den här krisen agera snabbt. Vi kan inte lägga två-tre år på att ta fram nya verktyg. Nästa långtidsbudget måste ge en väldigt stark investeringssignal, säger von der Leyen och jämför med de enorma ekonomiska satsningar i Västeuropa som döptes efter USA:s dåvarande utrikesminister George Marshall efter andra världskriget.
– Många vill nu ha något som liknar en Marshall-plan. EU:s budget borde bli den, säger Ursula von der Leyen.