USA svänger om makten i Venezuela

Efter att i över ett års tid ha lyft fram oppositionsledaren Juan Guaidó som Venezuelas rättmätige ledare tar USA ny ton: Både Guaidó och den sittande socialistledaren Nicolás Maduro bör kliva åt sidan.

Säkerhetsstyrkor säger åt människor att gå hem inför ett nattligt utegångsförbud i Venezuelas huvudstad Caracas.

Säkerhetsstyrkor säger åt människor att gå hem inför ett nattligt utegångsförbud i Venezuelas huvudstad Caracas.

Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-03-31 18:45

USA föreslår i stället en ny plan där de tyngande amerikanska sanktionerna mot Venezuela kan lyftas – om Maduro samarbetar och låter en övergångsregering ta över inför det att nya val kan hållas.

Venezuela, vars ekonomi står och faller med landets oljeproduktion, pressas allt hårdare av ett rekordlågt oljepris, samtidigt som coronavirusets har börjat spridas i landet. USA:s försonande ton kan ses som ett slags morot, men man har också tagit till piskan. Så sent som förra veckan riktade landet en rad brottsanklagelser om bland annat "narkotikaterrorism" mot Maduro och minst ett tiotal högt uppsatta venezuelanska tjänstemän.

"Hårdaste trycket"

– Regimen står nu under ett hårdare tryck än någonsin tidigare, säger USA:s Venezuelasändebud Elliott Abrams.

– Kanske kan detta tryck leda till en seriös diskussion inom regimen.

Utrikesminister Pompeo när en förhoppning om att val ska kunna hållas i Venezuela inom sex till tolv månader. Där, säger han, bör Juan Guaidó få tillåtelse att ställa upp. Men inte Maduro.

– Vi har varit tydliga hela vägen att Nicolás Maduro aldrig igen ska regera Venezuela, säger han.

Elliott Abrams säger dock till Reuters att planen inte innebär att socialistledaren ska tvingas i exil och han antyder att Maduro "teoretiskt" skulle kunna ställa upp i ett framtida val.

Den amerikanska planen, med uttalat mål om en "demokratisk övergång", har godkänts av president Donald Trump. Om allt följer planen, steg för steg, kan samtliga sanktioner lyftas, enligt Pompeo.

Fick inte militärt stöd

Juan Guaidó utropade sig själv till Venezuelas interimspresident för ett drygt år sedan, i egenskap av talman i den folkvalda nationalförsamlingen och mot en bakgrund av att Nicolás Maduro hade fått nytt mandat i ett kraftigt ifrågasatt presidentval. Maduro hade tidigare också instiftat en helt ny nationalförsamling, som parallellt med den ursprungliga gavs möjlighet att skriva om grundlagen.

Guaidó samlade stora folkmassor över hela landet och fick stöd från USA och över 60 länder. Men Venezuelas mäktiga militär har stått kvar bakom Maduro, som har stöd från framför allt Ryssland och Kina.

– Jag tror att han är den mest populära politikern i Venezuela. Jag tror att om det skulle hållas ett val i dag så skulle han göra otroligt bra ifrån sig, säger Mike Pompeo.

Bakgrund: Makten i Venezuela

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionettdocka och hans anspråk som en kupp. Hans främsta allierade är Ryssland och Kina.

En FN-rapport i början av juli visade att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!