Allt fler företag väljer att bygga sin marknadsföring kring AI, som fick sitt breda genomslag i samband med lanseringen av Chat GPT i slutet av 2022.

Ett exempel är elektriska tandborstar med inbyggd AI som analyserar din borstningsstil och ger råd för bättre borstning.

– Det är ju omöjligt för en konsument att kontrollera om marknadsföringspåståendet faktiskt stämmer, säger Sinan Akdag som är sakkunnig på Sveriges Konsumenter.

Flera investerare och sakkunniga inom området som TT har pratat med säger att marknadsföringen saknar substans i vissa fall.

– Man vill hänga med i trenden och sätter på en AI-stämpel fast man kanske inte har det för att det låter fräckt och är väldigt hett just nu, säger Peter Mackhé, medieexpert på organisationen Sveriges Annonsörer.

"Falsk marknadsföring"

Enligt Sinan Akdag kan det även röra sig om rent hittepå.

– Jag tror det förekommer mycket falsk marknadsföring men eftersom att termen AI är så pass bred och svårdefinierad så tror jag att det är väldigt svårt för Konsumentverket att bevisa att ett företag faktiskt ljuger.

Han ser flera farhågor med trenden. Dels blir begreppet AI urvattnat och företag som, på ett smart sätt, använder sig av AI får svårare att sticka ut i mängden när konsumenter inser att man inte ska sätta likhetstecken med AI och bra, säger Akdag.

– Som att ropa varg, fast tvärtom.

Se förbi AI-snacket

Akdags tips är att försöka tänka bort AI-stämpeln.

– Risken är att det är tomt marknadsföringssnack och att man stirrar sig blind på om två konkurrerande produkter har AI eller inte och baserar sitt köpbeslut på det.