Flerbarnstillägget delas ut till familjer med två barn eller fler och har som syfte att minska på de ekonomiska skillnaderna mellan små och stora familjer.
2021 delades drygt 33 miljarder kronor ut i barnbidrag, och av det utgjorde flerbarnstillägget 3,7 miljarder.
För en familj med två barn handlar stödet om blygsamma 150 kronor extra i månaden, medan en familj med sex barn får 4 240 kronor.
Trots nivåskillnaderna visar det sig att en stor del av kakan (27 procent) går till familjer med två barn, enligt en analys som Försäkringskassan gjort.
– Även om familjer med få barn inte får en så stor summa så går en majoritet av utbetalningarna till de som har två eller tre barn. Det beror på att de flesta inte har så många barn, säger Alma Wennemo Lanninger, analytiker på Försäkringskassan.
Mindre omfördelningar
Det är sedan 2005 som även familjer med två barn får ett flerbarnstillägg, men beslutet att sänka gränsen från tre till två barn har fått kritik.
Riksrevisionen konstaterade i en granskning 2020 att förändringen gjorde flerbarnstillägget mindre effektivt och man uppmanade att ta bort bidraget till tvåbarnsfamiljer.
Enligt Försäkringskassan går pengarna sedan 2005 i större utsträckning till familjer som redan har det bättre ställt ekonomiskt.
– I dag är flerbarnstillägget mindre omfördelande jämfört med tidigare när det utbetalades för barn nummer tre. Det påminner mer om det vanliga barnbidraget, som går till alla, säger Alma Wennemo Lanninger.
Störst nytta för storfamiljer
Frågan om flerbarnstillägget och dess nivåer har varit omdebatterad och flera partier har öppnat för en reformering av stödet.
Liberalerna har kallat bidraget för en kvinnofälla och Moderaterna vill avskaffa tillägget från och med det fjärde barnet, då det enligt dem hämmar integrationen.
Enligt Försäkringskassan skulle ett slopat flerbarnstillägg leda till att 15 000 fler barn lever i relativ fattigdom. De 330 000 barn som redan lever i sådana förhållanden i dag skulle få det ännu sämre.
Eftersom familjer med många barn oftare lever i en ekonomisk utsatthet är det de som skulle drabbats hårdast, menar Alma Wennemo Lanninger.
– Flerbarnstillägget är viktigt i den gruppen för att det är många där som har låg ekonomisk standard. Men totalt sett går det inte så mycket pengar till dem. De stora utbetalningarna går till de med lite färre barn, säger hon.