Sedan kriget i Ukraina bröt ut har vattendunkar, spritkök och vevradioapparater haft en strykande åtgång.

Överallt talas det om krisberedskap för att klara livhanken en tid, eller prepping, som det kallas med ett nyare engelskt ord. Svenskarna undrar hur de ska göra, hur mycket vatten och mat som behövs och vad som är viktigast i en kris.

– Den information vi går ut med innebär att man ska ha egen beredskap för att klara sig ungefär en vecka, säger Anna Wennerström, pressansvarig på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Många funderar på vad som händer efter de där sju dagarna som MSB tycker att vi ska ha beredskap för. Enligt MSB är det en ungefärlig tid, för att till exempel myndigheter, kommuner och andra organisationer ska hinna anpassa sig och få ordning på allt om man står inför en större samhällsstörning. Fast det är inte säkert att allt fungerar som vanligt efter en vecka, enligt MSB, så den där tidsangivelsen på sju dagar är ungefärlig.

"Preppa solidariskt"

Mat, vatten, värme och kommunikation – det är vad alla bör förbereda i sin hemmaberedskap, enligt MSB. Men hur mycket man behöver är svårt att säga.

– Man får utgå från hur ens eget hushåll ser ut, om man är ensamhushåll eller en familj.

Kanske minns vi inledningen till coronapandemin, då folk världen över köpte på sig mängder med toapapper och hyllorna snabbt tömdes. Frågan är var gränsen går mellan prepping för en sund krisberedskap och ren bunkring för att hamstra.

– Det är en jättestor skillnad mellan prepping och bunkring. Man får preppa solidariskt.

Man kan också undra vad som händer med den som inte kan, vill eller förmår förbereda sig. Kommer samhället till undsättning då? Nja, det kan man inte räkna med, enligt MSB. Samhället riktar in sina resurser på de svagaste som inte har möjlighet till egen beredskap.

Vilka kriser man ska förbereda sig för är inte heller uttalat av MSB – det kan vara allt från översvämningar och snöstormar till cyberattacker och krigstillstånd.

– Vi gör inte skillnad på olika typer av kriser.

Nu märks ett enormt ökat intresse för den broschyr som MSB skickade ut till alla svenskar 2018, "Om krisen eller kriget kommer". Den beskriver vad alla svenskar bör göra för att förbereda sig inför en kris.

– Från den 1 januari till den 29 februari i år har den laddats ned 88 205 gånger. Förra året var det bra 790 nedladdningar under samma tid, säger Anna Wennerström.

Åsa Hagelberg är nationell samordnare på Civilförsvarsförbundet, som har MSB:s uppdrag att informera om krisberedskap. Bland annat hålls korta kurser via webben, och där har deltagarantalet ökat rejält nu, berättar hon.

– Grundbehoven ska tillgodoses. Mat, vatten, värme, information, trygghet och sömn. Man måste vara mätt för att fungera, säger hon.

21 liter vatten för en vecka

Civilförsvarsförbundet vill inte heller säga exakt vad eller hur mycket som behövs av olika varor. Det är så individuellt, och man tycker om olika saker. Men många funderar på vattenåtgången, fast Åsa Hagelberg vill inte ange någon exakt mängd.

– Vi använder kanske mellan 100 och 150 liter vatten per person och dag när det inte är kris. Men så mycket kan man ju inte lagra. Man får fundera på vilka behov man har.

En liten fingervisning kan vara att en vuxen person behöver få i sig mellan två och tre liter vätska per dag. MSB råder svenskarna att se till att ha minst tre liter per person och dygn. För sju dagar blir det 21 liter för en person.

– Men en hel del av det vatten man behöver får man via maten. Man kan också ha färdigblandad dryck hemma, säger Åsa Hagelberg.